”Ett bra förslag men jag tror egentligen inte att dessa justeringar spelar så stor roll i det stora hela. För enskilda låntagare kan det dock så klart få stora effekter och det kommer att underlätta för en del att ta sig in på ägarmarknaden.”
Nya lättnaderna gillas: ”Dyra blanco-lån blir bostadslån”
Fler unga får möjlighet att spara ihop till kontantinsatsen och slipper ta blancolån. Samtidigt väntas höjda bolånetaket och lättade amorteringskraven, som regeringen föreslår, leda till ökad skuldsättning och kunna elda på de stigande bostadspriserna, säger experter till Omni Ekonomi.
– Om förändringen bidrar till att priserna stiger kan också 10 procent vara mycket, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på Hypoteket, om den föreslagna lägstanivån för kontantinsatsen.
Tor Borg, analyschef på Citymark, menar att ”hela systemet med bolånetak och amorteringskrav riktade mot låntagarna är ganska trubbigt”.
– Vill man ge fler unga möjlighet att skaffa sig en egen bostad så bör man titta på åtgärder som gynnar dessa specifikt, säger han.
Vad tycker du om regeringens nya förslag om höjt bolånetak och mildrat amorteringskrav?
”Jag tycker att det är ett bra och konkret förslag.”
”Det är ett bra förslag.”
Kommer det att få avsedd effekt i att hjälpa unga in på bomarknaden?
”Ja, några unga kan nu låna mer än de kunnat tidigare. Det ökar deras köpkraft på marknaden. Men det kommer till priset av en ökad känslighet för räntevariationer. Det kan också bidra till att bostadspriserna stiger ytterligare.”
”Att finansiera kontantinsatsen är ett problem för många unga. När det nu blir 10 istället för 15 procent så kan det leda till att fler verkligen kan spara ihop till kontantinsatsen. Men om förändringen bidrar till att priserna stiger kan också 10 procent vara mycket.”
”Ett hushålls boendekarriär innehåller två ’hopp’: Den första bostaden som man äger och den större bostad som man antagligen vill köpa när man bildar familj. Båda dessa steg underlättas av förslaget.”
Vad tänker du om risken för ökad skuldsättning som kritiker lyfter fram?
”Allt annat lika kommer skuldsättningen att öka med detta förslag. Hur mycket riskerna för den finansiella och makroekonomiska stabiliteten ökar kan diskuteras. Min bedömning är att det är ganska marginellt.”
”Den finns alltid. Samtidigt är det positivt att förslaget (ihop med att avdragsrätten försämrats) bidrar till att färre tvingas ta lån utan säkerhet för att finansiera sin kontantinsats. Att färre unga tar blancolån till en mycket högre ränta är en alltigenom positiv effekt.”
”Jo, skuldsättningen kommer ju att öka. Delvis flyttas lån från dyra blanco-lån till vanliga bostadslån. En liten skjuts uppåt på bostadspriserna finns också i modellerna.”
Vad skulle kunna vara en mer effektiv åtgärd?
”Det beror på vad man vill uppnå. Hela systemet med bolånetak och amorteringskrav riktade mot låntagarna är ju ganska trubbigt. Möjligen borde man övervägt att lägga kraven på långivarna och deras låneportföljer i stället. Det skulle kunna ge en större flexibilitet utan att riskera stabiliteten. Vill man ge fler unga möjlighet att skaffa sig en egen bostad så bör man titta på åtgärder som gynnar dessa specifikt. Man bör också titta på hyresmarknaden då den är mycket viktigare för unga än ägarmarknaden.”
”Det finns en risk att förslaget som ska implementeras i april nästa år leder till ännu mer avvaktan. Man väntar tills de bättre förutsättningarna är på plats. Är det något som alla, inklusive unga, behöver så är det ökad rörlighet. Ibland talas om ett subventionerat bosparande som en lösning. Och det kan underlätta, men för dagens unga är det för sent. Ett bosparande kommer först nästa generation unga till godo.”
”Jag tycker att man borde lagstifta kring långivarnas beräkningar av hur mycket ett hushåll har råd att låna. I dagsläget kan bankerna själva bestämma hur de beräknar KALP, ’kvar att leva på’-kalkylen, och vilken framtida ränta som hushållet behöver kunna klara, ’kalkylräntan’. Det vore bättre om alla använde till exempel Konsumentverkets kalkyl och en fastställd kalkylränta från exempelvis Finansinspektionen. Godtycket skulle försvinna och Finansinspektionen skulle få ett verktyg att reglera detta.”
Läs även:
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen