Hem
Eks investeringarFörklaring

Kan Spotifygrundarens AI-bolag utmana USA-jättarna?

Svensken Daniel Ek är ordförande och den enskilt största ägaren för företaget Helsing som tillverkar obemannade drönare. (Joakim Ståhl / SVD / TT / SVENSKA DAGBLADET)

”Helsing” har beskrivits som EU:s bästa chans i AI-racet.

Nyligen kom rapporter om att Ukraina ratar företagets drönare, följt av kraftiga tillbakavisanden från bolaget.

Oavsett hur det ligger till i den saken väcks en större fråga: Kan en förhållandevis liten uppstickare som Helsing verkligen utmana techjättarna i USA inom artificiell intelligens?

Vad handlar drönarbråket om?

I en rapport som förbereddes i det tyska försvarsdepartementet uppgavs Ukrainas 14:e regemente ha stoppat leveranser av Helsings drönare HX-2. Detta enligt Bloomberg som har tagit del av dokumentet.

Enligt rapporten ska det ukrainska försvaret ha erfarit att den AI-styrda farkosten haft svårt att lyfta vid fronten. Bloomberg har också talat med anonyma källor som säger till tidningen att det tidigare har uppstått problem med drönarna, vilket har fått ukrainarna att tappa intresset för Helsings produkt.

HX-2 är en AI-styrd loitering-drönare utvecklad för militära tillämpningar, med fokus på autonom navigering och måldetektion. Den är avsedd att användas som en del av större system för övervakning och insats. (Helsing)

Försvarsteknikföretaget gick samma dag ut med en dementi av uppgifterna. Enligt Helsing har Ukrainas försvar inte alls stoppat beställningar av HX-2, tvärtom har samma enhet ”begärt ytterligare över 1 000 drönare för stridsuppdrag.”

En talesperson för det tyska försvarsdepartementet ville inte heller bekräfta för Bloomberg att departementet hade gått igenom eller godkänt rapporten.

Något som däremot är bekräftat är att det har förekommit omfattande kritik mot en tidigare modell, HF-1, som Helsing har levererat till Ukraina. Plywooddrönaren, som är gjord i samarbete med ukrainsk industri, har kritiserats för att vara för dyr och ineffektiv.

Vad är Helsing?

Helsing grundades 2021 av tyskarna Torsten Reil, Gundbert Scherf och Niklas Köhler i München. Enligt trion var Rysslands invasion av Krym 2014 skälet till projektet.

Kärnan i verksamheten är företagets AI-algoritmer som samlar in data från satelliter, radar och andra källor i realtid. Det ger, enligt Helsing, exempelvis HX-2 möjligheten att identifiera och föreslå mål för piloten som styr farkosten. Utöver drönare tillverkar företaget även obemannade stridsflyg och miniubåtar.

När bolaget först såg ljuset 2021 var det svårt att få in kapital, berättade medgrundaren Torsten Reil på konferensen Bloomberg tech i London 2025. Men efter invasionen av Ukraina har investerarna ställt sig på kö. Vid en kapitalrunda i juni värderades bolaget till över 110 miljarder kronor och blev därmed bland de högst värderade i Europa.

Den före detta centralbankschefen Mario Draghis uppmärksammade rapport om EU:s framtida konkurrenskraft har pekat satsningar på försvarssektorn som en väg till tillväxt för unionen. (Miguel Osés / AP)

Helsing

Grundad: 2021 i München, Tyskland.

Grundare: Torsten Reil, Gundbert Scherf och Niklas Köhler.

Ägare: Privatägt bolag med flera internationella investerare; största kända ägare är Spotify-grundaren Daniel Ek via investmentbolaget Prima Materia. Även Saab och riskkapitalbolag är delägare.

Värde: Värderat till omkring 120 miljarder kronor, vilket gör Helsing till ett av Europas högst värderade försvars- och AI-bolag.

Etik: Bolaget säger sig bara säljer sina produkter till demokratier.

Produkter:

• HF-1 och HX-2 – AI-styrda loitering- och attackdrönare

• SG-1 Fathom – autonom undervattensplattform

• Centaur – AI-agent för taktiskt och operativt beslutsstöt.

Varför har bolaget värderats så högt?

Ett skäl är säkerligen riskkapitalbolaget som ligger bakom företaget: Prima Materia, med Spotifys vd Daniel Ek som ägare. Något som ledde till en artistbojkott från Spotify på grund av rädslan att bidra till krigföring.

Men det främsta skälet är nog att företaget agerar i skärningspunkten mellan artificiell intelligens och försvar.

Europa ligger långt efter Kina och USA i fråga om AI och det saknas kapital för att komma ikapp. Kapitalet finns däremot i försvarssektorn. EU och medlemsländer som Tyskland har aviserat miljardsatsningar på försvaret efter att USA signalerat att man är på väg att ta sin hand från kontinenten.

Bland annat den tongivande före detta centralbankschefen Mario Draghi har sagt att satsningar på försvaret kan ha teknologiska ”spridningseffekter”. Tanken är att stora investeringar i militär innovation kan leda till att till exempel artificiell intelligens utvecklas även inom det civila.

Går strategin ihop?

Försvarstech är en av få industrier som blomstrar i Europa. Summan av riskkapitalet som investerades i sektorn uppgick till 450 miljarder kronor, enligt dataföretaget Pitchbook. Det är ett värde som pekar på att marknaden är överhettad, säger flera bedömare, däribland Helsing själva.

– 80 procent av dessa företag kommer nog inte klara sig, sa Torsten Reil till Bloomberg på Londonkonferensen.

Även om stora ekonomiska belopp står på spel och riskerar att gå om intet om bubblan spricker, så behöver det inte betyda att spridningseffekten, som EU:s etablissemang hoppas på, är i fara. En faktor som ofta lyfts fram om bubblor inom branscher med mycket teknisk utveckling är att innovationen kan överleva även om bubblan spricker.

Drönare har blivit ett centralt vapen i kriget mellan Ukraina och Ryssland och teknikutvecklingen på området har gått snabbt. (Julia Demaree Nikhinson / AP)

Och just försvarssektorn har tidigare gett det civila värdefulla uppfinningar. Helsings eventuella hicka på försvarsområdet behöver inte betyda att företagets AI-teknik senare inte blir värdefull på andra områden.

– Internet kommer från satsningar i försvarssektorn. Man kan mycket väl tänka sig att sådana omfattande investeringar spiller över till den civila industrin, säger Magnus Mähring, professor i digital entreprenörskap och digital innovation, till Omni.

Men kan ett litet företag som Helsing verkligen utmana stora techjättar på ett området som AI? Sannolikt är det inte, men däremot inte heller omöjligt.

– Om det blir så att det är egen specialutvecklad teknik som blir avgörande för konkurrenskraft, och inte till exempel en öppet tillgänglig teknik från Google eller Opan AI, så kan de absolut vara konkurrenskraftiga.

Vill du läsa mer?

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen