Inflationen var oroväckande hög under det första kvartalet, men såg något bättre ut i april. Samtidigt har övriga temperaturmätare indikerat att ekonomin är vid sunda vätskor.
Förra veckan skapade den amerikanska jobbrapporten oro när antalet nya jobb överträffade förväntningarna rejält. Frågan inför onsdagens data är om inflationen har stått emot den starka jobbmarknaden.
Några jättekliv tror inte expertisen på. Underliggande kärn-KPI väntas ha backat från 3,6 procent i april till 3,5 procent, medan KPI väntas ligga kvar på 3,4 procent.
Toppsiffrorna är förvisso viktiga, men vilka beståndsdelar som påverkar är än viktigare och vad dessa i förlängningen kan betyda för Feds favoritmått PCE, säger SEB:s chefsekonom Elisabet Kopelman till Omni Ekonomi.
Hon menar att det generellt är tjänsteinflationen exklusive energi och hyror som är den största huvudvärken för Fed just nu.
– Där var den kraftiga accelerationen i början av året ett stort, men som det ser ut nu, ändå tillfälligt bakslag. Dessa priser stiger dock fortfarande i en lite för snabb takt för Fed, säger Kopelman.
Det finns indikationer på att trycket på hyrorna har lättat något, men att den förändringen inte kommer att ha slagit igenom så mycket i onsdagens rapport. Den starka jobbmarknaden riskerar även att sätta press på tjänsteinflationen, där löner är en stor komponent i prissättningen.