”Kapitalet är sällan ideologiskt sinnat”

Investeringar motsvarande Sveriges BNP i en teknik som genererar kaffepengar. Det finns skäl till oro för AI-satsningarna. Men att jämföra med teleoperatörernas dyrköpta investeringar i 3G under dotcom-eran är fel. Det skriver de båda Lancelot-förvaltarna Per Hedberg och Johan Swahn i en gästkrönika.

Den amerikanska börsen har inte fått någon smakstart på det nya året utan stått och stampat runt nollan. Faktum är att jämfört med världens övriga börser, som i snitt stigit med 8 procent, är det den svagaste inledningen sedan 2009.

Orsakerna kan såklart diskuteras. Somliga lyfter fram Trumps diverse påfund – kanske främst debaclet med Grönland – som ett skäl till att investerare flyr USA. Men kapitalet har sällan varit särskilt ideologiskt sinnat, så orsaken får nog sökas på annat håll.

En förklaring vi hör allt oftare är oron över att de enorma investeringar i AI-infrastruktur som amerikanska it-bolag gör inte ska generera någon avkastning. Jämförelser görs med dotcom-åren, då europeiska mobiloperatörer investerade omkring 100 miljarder dollar i 3G-licenser och ytterligare lika mycket i nätverksutrustning – under ett enda år. Telekombolagens aktiekurser har fortfarande inte återhämtat sig, trots att 25 år passerat.

Och ja – investeringarna i AI-infrastruktur är verkligen enorma. Prognoserna pekar mot att fyra it-jättar (så kallade hyperscalers) kommer investera runt 700 miljarder dollar bara under 2026, vilket är i nivå med Sveriges hela BNP. Onekligen mycket pengar att satsa på en teknologi som fortfarande är i sin linda och som, i skrivande stund, genererar kaffepengar i intäkter – åtminstone i relation till hur stora investeringarna är. Avkastningen är alltså högst osäker, och det är fullt möjligt att skeptikerna får rätt.

Men innan man springer och säljer sina ”Mag 7”-aktier och USA-fonder bör man beakta ett par saker. För det första att jämförelsen med 3G-eran haltar. För medan de redan skuldsatta mobiloperatörer pantsatte många års framtida kassaflöden för att finansiera 3G-utbyggnaden, finansierar Microsoft och de andra techjättarna i princip sina investeringar med kassaflöden som genereras under året. Man riskerar alltså i praktiken en årsvinst – vilket motsvarar ungefär fem procent av Microsofts eller Googles börsvärde.

Det andra man bör fundera över är potentialen. AI-tjänsterna har utvecklats enormt på bara ett par år, men trots det kommer de aldrig att vara så dåliga som de är i dag. De blir bara bättre. Förra helgen gjorde Financial Times en intervju med Microsofts AI-chef, Mustafa Suleyman, som fick många att höja på ögonbrynen. Bland annat sade han att AI-agenter kommer att kunna utföra de flesta kontorsjobb lika bra som – eller bättre än – människor inom 12–18 månader. Suleyman talar förstås i egen sak och vill motivera de enorma investeringarna. Men om han får rätt blir konsekvenserna långtgående.

Är det verkligen då man vill sälja sina AI-bolag?