Karin Fries: Q1 är över – låt röstsäsongen börja

Som förvaltare har vi ambitionen att rösta på alla stämmor där vi är aktieägare, oavsett vart i världen bolagen har sin stämma. Det skriver Carnegies fondförvaltare Karin Fries i en gästkrönika. Och ibland måste man rösta emot styrelsemedlemmar – så var fallet inför Samsungs årsstämma i dagarna, berättar hon.

Så är Q1 nästan över och stämmosäsongen har börjat komma igång, inte bara i Sverige utan även i många andra länder. Koreanska bolag har årsstämmor i mars, ryska bolag ofta i maj-juni medan indiska bolag ibland skjuter det ända fram till juli-augusti.

Som förvaltare har vi ambitionen att rösta på alla stämmor där vi är aktieägare, oavsett vart i världen bolagen har sin stämma. Det går bra numera, när de digitala verktygen utvecklats allt mer och vi kan rösta bekvämt från kontorsstolen. Förutom att det har blivit ett lagkrav för alla europeiska förvaltarorganisationer att rösta på alla europeiska stämmor, har många tagit klivet utanför Europas gränser och röstar även i till exempel Ryssland, Filippinerna och Kina.

Internationella förvaltargrupper är i dag stora ägare i många bolag, det märks även på svenska bolagsstämmor, där företrädare för till exempel Black Rock röstar för en ansenlig andel aktier i många bolag, och de har en reell påverkansmöjlighet på bolagen. De traditionella ramarna för hur en stämma förlöper kan därför komma att suddas ut allt mer i framtiden.

De allra flesta förvaltare har en så kallad röstpolicy, som beskriver hur de normalt avser rösta i olika frågor som är återkommande stämmofrågor. Hur en styrelse förväntas vara sammansatt kan vara en sådan fråga, eller vilken sorts kapitalstruktur man tycker är rimlig. I Storbritannien och USA är det vanligt att stämman beslutar om politiska donationer och i allt fler stämmor runt om i världen dyker nu upp ämnen kring miljö- och sociala aspekter som bolaget påverkas av och därför är det angeläget för oss att ha en stark synpunkt i dessa frågor.

Gällande politiska donationer röstar vi otvetydigt emot i alla lägen. När vi går igenom statistiken för hur vi röstade 2020 konstaterar vi att vi röstar ju nästan alltid med styrelsens förslag på stämmorna, framförallt i Sverige. Det faller sig kanske naturligt eftersom, i likhet med hur man ofta fattar beslut i Sverige så har frågan redan stötts och blötts med berörda parter och samförstånd har uppnåtts. Stämmobeslutet blir då mer en formalitet.

Här hamnar representanterna från de allra största förvaltargrupperna lite i kläm mellan en statisk röstpolicy de ska följa och den svenska följsamheten som gör allt för att undvika konfrontation. Om det är sällan en svensk stämma bjuder på överraskande frågeställningar att besluta om ser det lite annorlunda ut i utlandet. Där har man generellt inte samma tradition av samarbete och dialog, framförallt inte om det finns en stor huvudägare i form av kinesiska staten, eller en stor koreansk ägarfamilj. Det är lätt att tro att svensk bolagskod påminner om hur man ser på bolag i andra länder, men så är långt ifrån fallet. I några länder har man fler arbetande styrelsemedlemmar utöver vd, och i andra länder anser man att merparten av styrelsen inte ska ha någon koppling till bolaget alls.

I kinesiska statliga bolag kan man kvalificera som oberoende kandidat även om personens cv lyfter fram partitillhörigheten som främsta kvalifikationen, en något annorlunda tolkning av konceptet oberoende. Sydafrikaner anser att någon som suttit i styrelsen i över 10 år inte rimligen kan anses oberoende och många gånger ser man förvaltare rösta emot kandidaten enkom av den anledningen. Det är en hårfin balansgång mellan att acceptera lokala seder och bruk och samtidigt uppleva att rådande strukturer kanske är en stor risk som skulle kunna minskas (med högre bolagsvärdering som följd) genom att bryta dessa strukturer.

Stämman är till syvende och sist aktieägarnas möjlighet att ha inflytande och bestämma över ett bolag och vi som förvaltare har ett ansvar att agera på ett sätt som vi anser bäst tar tillvara våra fondandelsägares intressen och skyddar deras kapital. Vi är därför till exempel med ibland och föreslår oberoende kandidater till ryska bolagsstyrelser där vi anser det vara extra fördelaktigt. Ibland upplever vi att vi måste sätta ned foten och rösta emot styrelsemedlemmar. Så var fallet nu inför Samsung Electronics årsstämma i dagarna. Vem har inte en Samsung apparat hemma? Det kan vara en telefon eller dator, eller något annat användbart som är elektroniskt.

Vi har valt att sätta ned foten och rösta emot samtliga förslag på styrelsemedlemmar som inte är oberoende. Dessutom har vi valt att rösta emot styrelsens ersättningar. Enligt oss finns det allt för många arbetande ledamöter i styrelsen, vilket är vanligt i Sydkorea.

Men bolaget har bland annat haft problem med korruption och mutor genom åren, och det har pågått både från ägarfamiljens sida och bland lägre tjänstemän. Bolaget har en tydlig policy och noll-tolerans mot den sortens agerande, men eftersom problemen är återkommande tror vi att det skulle behövas ett nyare och tydligare ledarskap på toppen som inte accepterar sådant. Dessutom saknar man ordentlig diversifiering i styrelsen, och att hela tiden rekrytera ledamöter från egna leden utan att någonsin hitta en enda kvalificerad kvinna tycker vi signalerar att det kanske finns lite strukturproblem internt som man också skulle vara gynnsamt att få bukt med. Lägg därtill att ledamöter väljs på fler än ett år, vilket ytterligare fördröjer en eventuell förändring av ledarskapet. Så vi har kort och gott röstat emot.

Eftersom den styrelse som nu sitter har gjort så i många år, och problemen fortsätter att återkomma har vi också valt att rösta emot ersättningen till styrelsen. Vi skulle vilja se att man kopplar styrelsens ersättning till ESG-frågor i framtiden, så som till exempel korruption och miljörelaterade frågor. Det skulle vara extra fördelaktigt för ett bolag som Samsung Electronics tror vi. Samsung är ett fantastiskt bolag som har en otrolig historia, och det är alltid lågt värderat. Att höja bolagets corporate governance-profil skulle höja hela bolagets status och troligen driva upp värderingarna. Det finns fler bolag med liknande problem som Samsung, där vi ser tydliga möjligheter till högre värderingar genom reducerad riskprofil i frågor som kan beslutas av stämman. Låt röst-säsongen börja!

Bakgrund | Karin Fries
• Fondförvaltare, Carnegie Fonder.
• Förvaltade Carnegies Afrikafond under flera år. Nu är hon medförvaltare för en globalfond och en Rysslandsfond.
• Skriver om börs och marknad varannan söndag.

Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.