Klyftan växer i Pekings berättelse: Pepp och depp

Kinas ekonomiska tillväxt har bromsat in. När landet lättade på sin nollcovidpolitik och släppte på restriktionerna i vintras var förhoppningarna att ekonomin snabbt skulle ta fart – men i stället för ökad konsumtion blev det precis tvärtemot.

I Kina faller priserna, fastighetskrisen fördjupas och landets export är i en svacka. Oron leder till att konsumenterna fortsatt håller hårt i slantarna och företag är försiktiga med nya investeringar.

Dessutom ökar arbetslösheten bland unga så pass att regeringen slutat att publicera siffrorna.

En faktor är också att Kinas demografi förändras. Kineserna blir allt äldre samtidigt som de yngre är färre.

Frédéric Cho har under lång tid följt den kinesiska ekonomin noggrant i sin roll som företagsrådgivare och vice ordförande för Sweden-China Trade Council. Han förklarar för Omni att det nu rör sig om strukturella utmaningar – inte cykliska.

I flera omgångar har Kina försökt att gå från den gamla tillväxtmodellen som varit lånedriven till att gå in i en ny, där konsumtionen är drivande, säger han. Inte bara Xi utan också hans företrädare har varit oroliga för uppbyggnaden av skulder i fastighetssektorn.

– De är baktunga på grund av den gamla modellens avigsidor som hämmar dem att satsa mer på det de vill in i, som hard tech, AI, konsumtion och högre livskvalitet, säger Cho.

Samtidigt är regeringen tvungen att ta konsekvenserna för gamla beslut. Utöver drakoniska covidrestriktioner slog Kina också ner mot nätjättar och e-handelsbolag och införde regleringar som ledde till att bolag tvingades göra sig av med tusentals anställda.

Det är de bolagen som Kina nu vill ska våga satsa igen.

– Det finns en avvaktan hos de här aktörerna nu där vi får se om de känner förtroende för att marknaden går åt rätt håll, säger Cho.

Det har gjorts en rad saker för att försöka stimulera konsumtionen sedan i juli. Exempelvis har myndigheterna infört subventioner som ska uppmuntra till bilköp och andra konsumtionsvaror, infört skattelättnader för köp av nya bostäder och räntor har sänkts. Regeringen har också sänkt skatten på aktieaffärer.

En del av åtgärderna har haft effekt.

– Det finns ljuspunkter i den inhemska konsumtionen, i resebranschen, hotell, catering och restauranger men också elbilsförsäljningen går starkt, säger Frédéric Cho.

Däremot har regeringen avvisat idén om kontantutbetalningar till hushållen. En stor ”bazooka” har de inte råd med på grund att man har haft för många bazookor i historien, förklarar Cho.

– Jag utesluter inte att det kan komma större åtgärder men de kanske väntar med det till kommunistpartiets tredje plenarmöte i höst.

Det är peppigt från toppen och deppigt i botten, skriver The New York Times. Just nu finns en klyfta i Pekings berättelse om ekonomin och hur vanliga kineser upplever den.

Enligt kinesiska statliga medier har den ekonomiska oron ”blåsts upp” av väst. Regeringen använder därför alla tillgängliga medel för att förmedla en så hoppfull bild som möjligt till kineserna, förklarar en professor för tidningen.

Klyftan mellan verkligheten och narrativet blir extra tydlig när pessimismen bland befolkningen är utbredd och många känner sig fattiga.

– Det är uppenbart att ingen har pengar nu, säger Cherry Qian, 25, till NY Times en söndagseftermiddag då det endast kom in en enda kund i hennes elektronikaffär.

Att Kina till exempel slutat att publicera ungdomsarbetslöshets-siffrorna är ett tecken på stress över att ekonomin inte går i den riktning man önskar och det vill man undanhålla, menar Frédéric Cho.

– Det är ett strutsaktigt beteende som ska fungera som en signal för att lugna folket. De vet att utländska aktörer och bedömare genomskådar den här typen av agerande med det är först och främst för att inte skapa onödig oro i de breda folklagren, säger han.

Det regeringen inte vill se är till exempel att människor i panik börjar sälja bostäder.

Den svenska ekonomin går också dåligt. Men det har väldigt lite att göra med Kinas ekonomiska situation, förklarar Frédéric Cho.

Den svenska ekonomin är mycket mer påverkad av USA och Europa. Men negativa effekter märks och har märkts i några månader.

– De första som reagerar är världens börser och det är klart att det påverkar sparares fonder och aktieinnehav som har med Kina att göra. Men nu börjar det märkas i realekonomin, att företagens export viker och att man kanske skruvar på prognosen för i år och nästa år.

Både svenska och utländska företag kan bli mer försiktiga med investeringar. När Kinas import av allt från byggnadsmaterial till elektronik minskar förbereder sig allt fler internationella företag på en ekonomisk smäll, skriver Bloomberg.

Men exporten är inte det enda sättet som svenska företag kan tjäna pengar på Kina. Den lokala försäljningen för svenska företag i Kina var närmare fyra gånger större i värde än svenska företags export till Kina förra året, förklarar Cho.

– Om exporten fastnar på en platå behöver inte det betyda att de svenska företagen går dåligt i Kina.

Det man ska komma ihåg är att Kina fortfarande är en gigantisk ekonomi som fortfarande växer – om än lite långsammare. Kinas tillväxtmål för året ligger ”omkring fem procent”.

Ekonomin fortsätter att växa och Kina kommer att landa på runt 4,5–5 procent i tillväxt. Framtiden är inte ”totalmörk”, säger Frédéric Cho.

– Nej jag tycker inte det, det är en konjunkturnedgång. Sedan har vi olika sektorer med gigantiska problem, som fastighetssektorn. Men man måste både se trädet och skogen för att förstå storleksförhållandena.