”Konsumentlån stramas åt – men mer behövs”

Det är viktigt och välbehövligt att marknaden för konsumentkrediter nu städas upp genom skärpta krav. Fler åtgärder behövs för att minska risken för överskuldsättning, skriver FI:s konsumentskyddsekonom Moa Langemark i en gästkrönika.

Vem som helst kan hamna i överskuldsättning. Och fort kan det gå. De som drabbas har ofta råkat ut för något oväntat i livet såsom sjukdom, skilsmässa eller arbetslöshet. Många hushåll har små marginaler – varannan konsument har mindre än 10 000 kronor i buffertsparande. När något oväntat händer är det alltså lätt att ramla över kanten in i överskuldsättning.

Samtidigt fortsätter den lånefinansierade konsumtionen att öka. Vart tionde hushåll uppger att de kommer, eller tror att de kommer, behöva låna för att finansiera sin sommarsemester. Samtidigt har nästan 437 000 personer skulder hos Kronofogden och skulderna kopplade till konsumtionslån ökar.

Detta är ett samhällsproblem med så många dimensioner. Förutom det helt uppenbara i att inte ha ett fungerande liv när man befinner sig i överskuldsättning finns det också starka kopplingar mellan långvarig skuldsättning och såväl fysisk som psykisk ohälsa.

I går, den 1 juli, togs ett viktigt steg för att städa upp på marknaden för konsumentkrediter, när nya krav införs om banktillstånd för de som ger ut sådana krediter. Därmed höjs trösklarna in till marknaden och vi kan ställa högre krav i tillsynen. Den 1 mars utvidgades dessutom ränte- och kostnadstaket och gäller nu de flesta konsumentkrediter. Samtidigt sänktes räntetaket från 40 till 20 procentenheter.

Alla dessa steg är viktiga och välbehövliga och kommer förhoppningsvis leda till en sundare marknad. Samtidigt behöver vi vara medvetna om två saker:

För det första är det lite som tyder på att efterfrågan på snabba krediter kommer att minska. När vi nu rör oss in i en annan reglering behöver vi fortsatt vara vaksamma på hur marknaden utvecklas och vilka risker som kommer att växa fram.

För det andra är det inte de så kallade snabblåneföretagen som ensamma bär skulden för överskuldsättningen; de största volymerna i kronor av obetalda låneskulder hos Kronofogden kommer från de så kallade nischbankerna. Alltså företag med banktillstånd som kan vara särskilt inriktade mot till exempel konsumentkrediter.

Så även om flera viktiga steg nu har tagits behöver vi hålla garden uppe och noga följa den fortsatta utvecklingen på konsumentkreditmarknaden.

Det är bra att regeringen nu har tillsatt en utredning för att finna lösningar för dem som varit skuldsatta under mycket lång tid, så kallade evighetsgäldenärer, men vi tycker att det också behövs ett nationellt skuldregister för att förhindra att personer beviljas lån som de inte kan betala tillbaka.

En annan åtgärd som ofta lyfts i dessa sammanhang är mer privatekonomisk utbildning i skolan. Detta är så klart också viktigt. Men privatekonomi på schemat kan förstås inte stoppa vare sig sjukdom, skilsmässa eller arbetslöshet och löser inte de problem som finns i dag. Vad som däremot skulle kunna förbättra situationen redan i morgon är att alla långivare genomför gedigna och långsiktiga kreditprövningar. Kanske ett av de viktigaste stegen för att minska överskuldsättningen på sikt. Därför prioriterar vi i vår tillsyn att nu granska de kreditprövningar som görs – för att se till att de verkligen håller måttet och att därmed minska risken för överskuldsättning.

Läs mer om och av Moa Langemark: