Kritiken haglar mot IPO-bolag när marknaden tar fart

Det har helt klart lossnat på IPO-marknaden i år. Stockholmsbörsen har fått ett tiotal nya bolag, och det är inga småpjäser som ringt i klockan. Röko med en värdering på 30 miljarder, Noba 35 miljarder, Verisure 150 miljarder och snart är det dags för Guldbrev.

Men marknaden präglas av osäkerhet och strukturella förändringar. Det har gett ett tuffare klimat med högre krav.

”Investerare har blivit märkbart mer selektiva och lägger större vikt vid lönsamhet och motståndskraft än tidigare”, skriver revisionsjätten EY i rapporten Global IPO Trends Q2 2025.

Adam Kostyal, vd på börsoperatören Nasdaq Nordic, bekräftar bilden för Omni Ekonomi.

– Man letar större bolag med mer genomarbetade processer och bra affärsmodeller.

Om det var fritt blås 2021 så gäller det att ha sina grejer i ordning i år. Det märks inte minst i den mediala rapporteringen inför och efter IPO:erna.

Kritiken har ofta handlat om tilldelningen. Som småsparare har det varit svårt att få någon meningsfull post. En annan fråga som dyker upp är hastigheten.

När Röko noterades tog det några dagar från prospekt till klockringning. Det ger allmänheten kort betänketid och det blir svårt att hinna göra hemläxan. För de stora investerarna är det i regel inget problem, eftersom de är med långt tidigare i processen.

Men det här är inte helt och hållet bolagens fel. En regeländring inom EU har trätt i kraft som kortar ner tiden som ett prospekt måste vara ute till allmän beskådan innan noteringen. Många utnyttjar den gärna eftersom marknaden är volatil och fönstret för en notering kan stängas snabbt.

Sedan är det ägarnas agerande. Många investment- och riskkapitalbolag sitter med tillgångar som annars kanske hade noterats eller sålts tidigare. Men en trend nu är att riskkapitalbolagen sitter kvar på stora innehav även efter noteringen. Det solkar utsikterna eftersom alla vet att de kommer att lämna skeppet vid något tillfälle, och därmed sätta press på aktien, menar många.

Här kommer några bolag som fått sin notering och verksamhet kritiserade.

I september meddelade sajten Guldbrev att det är dags för börsen. Med en prislapp på 420 miljoner kronor blir bolaget en förhållandevis stor notering på First North. En ”optiskt låg värdering”, kallade Affärsvärlden det i sin genomgång. Tidningen konstaterar samtidigt att framgången bygger på stark reklam men att priserna ofta är sämre än hos konkurrenterna. Hållbart?

Det är inte bara AFV som ställt frågor om priserna på kundernas brev med guld. En genomgång som Privata affärer gjort visar att företaget dyker upp frekvent i anmälningar till Konsumentverket och Allmänna reklamationsnämnden. Kritiken handlar om att värderingsmodellen som används är missvisande. När kunderna får reda på vad de ska få betalt är det ofta lägre än vad hemsidan angav.

När tidningen jämför Guldbrev med konkurrenterna visar det sig att priset per gram hamnar mer än 50 procent under konkurrenterna.

Bolaget menar dock att man ger en träffsäker bild med sin värderingsmodell och framhåller den låga returgraden som kvitto på det. Det säger vd Robert Nyberg i ett mejlsvar till Privata Affärer.

Trots att kritiken haglat har intresset varit stort för erbjudandet som övertecknades 167 procent. Första handelsdag är den 14 oktober.

På onsdagen noterades larmbolaget Verisure som blev den största noteringen i Europa på tre år.

Här har kritiken, precis som i fallet med Guldbrev, handlat om affärsmetoder och huruvida de kan påverka större institutionella investerares vilja att vara med.

Mest frapperande är Aftonbladets rapportering från 2022 om att personalen tittade på nakna kunder via de installerade kamerorna. Bolaget kände inte igen sig i anklagelserna och startade en utredning.

Tidningen har också rapporterat om att operatörerna får lönepåslag om de begränsar antalet fria utryckningar och att larmen helt enkelt inte fungerat när inbrottstjuvarna varit framme.

Precis som Guldbrev frekventerar Verisure Konsumentverkets klagolåda. Oftast handlar det om aggressiv och vilseledande marknadsföring från bolagets fältsäljare.

När nischbanken Noba klev in på börsen blev det den största noteringen sedan Volvo Cars sett till börsvärde. Men noteringen har inte stått utan kritik.

Vissa framförde oro för att den stora lånestocken utgjordes till 70 procent av riskabla blancolån. Andra menade att ägaren Nordic Capital har ett tveksamt facit av noteringar. Riskkapitalbolaget föll dessutom i kategorin ägare som biter sig kvar, men där tidshorisonten för ägandet är oklar. Men att de ska ut förr eller senare har de varit öppna med. När det sker lär det bli säljtryck i aktien.

Sedan var det det här med tilldelningen igen. Trycket på introduktionserbjudandet var högt och småsparare blev snålt tilldelade. Vissa fick 15 aktier – det blir ett innehav värt dryga tusenlappen det.

Nu har det i och för sig gått bra. Från teckningskursen 70 kronor har aktien handlats upp 36 procent.

Mycket pekar på att det kommer fler noteringar under hösten. Efter de värderingsmässigt ofördelaktiga åren är det många bolag som förberett sig och redan ligger i startgroparna.

– Det är det vi ser resultatet av nu. Många bolag har varit redo länge och satt igång processer och nu känner de att sentimentet i marknaden är rätt och att värderingsnivåerna är rätt, säger börschefen Adam Kostyal.

Och som chef för Nasdaq har han en bra översyn. Börsoperatören är ofta med tidigt i processen för att hjälpa bolagen genom den mödosamma processen att bli börsfähiga.

Nu har det varit mest stora drakar som tagit klivet, men han skulle inte bli förvånad om marknaden snart är beredd att ta lite större risk och att vi kommer att få se även mindre bolag.

– Vi är optimistiska för slutet på året att det kommer att komma fler bolag inom flera sektorer och vi har förhoppningar om ett aktivt 2026