Kull: Så gynnar du plånboken och klimatet på samma gång

Hushållen går mot tuffare tider, men det finns en hel del löst hängande frukter att plocka för den som vill hantera de kraftiga prishöjningarna och samtidigt minska sitt klimatavtryck. Det skriver Johanna Kull, hållbarhetsansvarig på Avanza, i en gästkrönika.

Matpriserna stiger, energipriserna rusar och de höjda bolåneräntorna gräver hål i plånboken. De privatekonomiska glansdagarna är helt klart över för denna cykel. I den tuffare situationen finns dock en rad lågt hängande frukter att plocka för att hantera prisökningarna och samtidigt minska sitt ekologiska fotavtryck.

Det senaste årtiondet har präglats av låga räntor, stigande tillgångspriser men en närmast obefintlig konsumentprisinflation. En fest för hushållens plånböcker. Och visst har vi konsumerat. Långt mer än vad som är hållbart.

Sverige är ett av de länder i världen som har störst ekologiskt fotavtryck och skulle alla människor i världen leva som vi i Sverige, skulle World overshoot day (dagen då världen förbrukat årets ranson av förnybara resurser) inträffa 3 april. 2022 började världen i stället leva på sparkapitalet 28 juli. Illa även det, men inte lika illa.

Enkelt kan man uttrycka det som att ju rikare vi människor blir, desto mer släpper vi i regel ut. En genomsnittlig svensk orsakar utsläpp av växthusgaser motsvarande nio ton per person och år genom sin konsumtion, medan en genomsnittlig indier orsakar knappt två ton. 

De stora bovarna i sammanhanget är livsmedel, transporter och bostäder. De står tillsammans för omkring 80 procent av svenska hushålls konsumtionsbaserade utsläpp och över 50 procent av utgifterna. Men i dag, efter att inflationen studsat upp på rekordnivåer, är utgiftsandelen för dessa varor och tjänster sannolikt ännu högre. 

Att minska på bilåkandet/flygandet, äta mer vegetabiliskt, inte slänga mat och göra vad vi kan för att minska vår energiförbrukning och energieffektivisera våra hem, är alltså konkreta åtgärder vi hushåll kan ta till för att både minska våra klimatavtryck och hantera de kraftiga prishöjningarna.

Och här finns det en hel del löst hängande frukter att plocka. Till exempel så slängs en tredjedel av all mat som produceras. Och nej, det sker inte bara i matbutiker eller på restauranger, det slängs även hemma i våra kök. Grovt räknat förpassar vi 40 kilo fullt ätbar mat per person och år till soptunnan. 

Vad gäller elräkningen är det något som till relativt stor del ligger utanför hushållens möjlighet att själva snabbt påverka, men visst finns det små justeringar att göra. Jag tror vi alla har sett listorna liknande ”7 knep att minska din energiförbrukning”, innehållandes konkreta tips om att duscha kortare, sänka inomhustemperaturen och så vidare.  

Det handlar inte om att lassa över allt på hushållen och vi kommer inte kunna spara oss ur klimatkrisen. Politiken och företagen måste med. Det visar inte minst siffror från coronaåret 2020. Trots att pandemin satte stopp för flyg och fabriker minskade de globala utsläppen från fossila bränslen då bara med sju procent jämfört med året innan, enligt Global Carbon budget 2020.

Det fråntar dock inte att vi människor har ett ansvar för vår egen konsumtion. Och nu har vi dessutom högst privatekonomiska skäl att bry oss. 

Bakgrund | Johanna Kull
• Är hållbarhetsansvarig på nätbanken Avanza.
• Nationalekonom som tidigare jobbat på Fondbolagens förening.

Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.