Lucka 17: Tomten kom tidigt – men till vilket pris?

Jättekontraktet med AT&T damp ner som en tidig julklapp för aktieägarna, slog DI:s Ulf Petersson fast efter beskedet i början av december. Kursen, som stack över 10 procent – först på ryktet och sedan på bekräftelsen – har säkert ännu mer att ge när prestigevinsten ska räknas in, skrev han i en analys strax efter beskedet.

Även innan kontraktet fanns det analytiker som såg potential i aktien. Morningstars Matthew Dolgin var en av dem. I en analys från slutet av november skriver han att kvartalsrapporten visserligen inte var särskilt rolig läsning, men det bör i sig inte betyda att efterfrågan på telekomjättens produkter på något sätt kommer att minska.

Han menar att aktien är undervärderad i sin nuvarande nivå runt 52 kronor. Det verkliga värdet anser han ligger på 95 kronor – vilket skulle innebära en uppsida på över 80 procent, även om osäkerheten i prognosen bedöms vara stor.

Samtidigt är aktien ner nästan 14 procent sedan årsskiftet och över 90 procent sedan toppnoteringarna våren 2000. Under Börje Ekholms ledning har man börjat dra åt svångremmen både här och där i bolaget. Det har drivits effektiviseringsåtgärder och sparprogram, samtidigt som man jobbar på att hitta nya ben att stå på – det var här Vonage-köpet skulle in, enligt Ekholm.

Det funkade som bekant inte riktigt enligt plan, men i och med AT&T-avtalet är Ericsson nu den ”helt dominerande leverantören av mobil infrastruktur i USA”, som Ålandsbanken uttrycker saken.

Telekomjättens rörelseresultat bör enligt Ålandsbankens beräkningar påverkas positivt med 4–6 miljarder kronor, vilket borde ge eko ute i analytikerkåren, menar man. Själv har bankens analytiker höjt sina estimat för både nästa år och året efter med uppemot 15 procent, men mer kan det bli om och när direktör Ekholm släpper fler detaljer om avtalet.

Även Handelsbankens telekomanalytiker Daniel Djurberg ser klirr i kassan framgent. Vinsten per aktie bör enligt hans beräkningar öka till uppemot 90 öre, baserat på nästa års försäljningsökning. ”Det är ganska bra marginal på den här affären”, sa han till TT efter att kontraktet offentliggjorts.

Telekombranschen är tuff och det är svårt att tjäna pengar med någon slags stabil förutsägbarhet, konstaterade Affärsvärlden i en analys i höstas. AT&T-kontraktet ger visserligen viss stabilitet nu de kommande fem åren – men frågan är vad Ericsson gick med på för pris egentligen. Aktiespararnas Jan Lindroth tyckte sig i kommunikationen runt affären kunna utläsa att Ericsson släppt till med inte oansenliga rabatter för att kamma hem kontraktet och därmed putta ut Nokia i kylan.

Dessutom, konstaterar han, har både Ericsson och den nu snuvade konkurrenten Nokia kämpat emot Open RAN-system – precis ett sådant som AT&T nu tagit in Ericsson för att leverera utrustning till. Nu väntar sannolikt ”lägre marknadsandel och pressade marginaler” för de traditionella leverantörerna, som Ericsson och Nokia.

Det finns också vissa frågor kring hur stor andel – även om det säkert är en stor tårtbit – av de 146 miljarderna som landar hos Ericsson, eftersom projektet även innefattar andra leverantörer och bolag. Och 5G-marknaden? Den har toppat, anser han.

Affärsvärldens Daniel Svensson funderar i lite samma banor. Han undrar också hur mycket Ericssons fasta kostnader kommer att öka, med tanke på att grejerna till AT&T ska skickas från en nybyggd anläggning i amerikanska Texas.

Även utanför AT&T-bubblan finns det frågetecken som behöver redas ut, skriver Kepler Cheuvreux – exempelvis ”den finansiella effekten av korruptionsfallet i Irak”, efter Ericssons miljardbot från USA i våras.