Hem

Får böta för mäklarens oops-ögonblick – vad hände egentligen?

(Shutterstock)

845 miljoner kronor. Så mycket tvingas Citigroup nu hosta upp i böter efter den ödesdigra majdagen för två år sedan.

Omni Ekonomi minns tillbaka på den där förmiddagen, då ett feltryck i London på ett ögonblick utraderade ett par tusen börsmiljarder i Stockholm.

Vad i hela friden hände?

Det var ”Early May Bank Holiday” i Storbritannien den 2 maj 2022. Det var helgdag, folk var lediga och aktiemäklaren, anställd vid Citigroups London-desk, jobbade hemifrån.

Strax före klockan nio på morgonen lokal tid, skulle mäklaren sätta ihop en liten korg med aktier i syfte att hedga bankens exponering mot MSCI World Index.

I vanliga fall brukade Citigroups mäklare använda sig av ett speciellt program för att genomföra den här typen av affärer. Just den här dagen var det inte tillgängligt, så han (enligt Bloomberg var det en man) fick klicka i siffrorna manuellt.

Tanken var att sälja en aktiekorg till ett värde av 58 miljoner dollar. Men i stället råkade han skriva in att han ville sälja 58 miljoner enheter av korgen. Värdet räknades då upp till smått hisnande 444 miljarder dollar för korgen som bestod av 349 aktier från 13 europeiska länder.

Oops.

Det tog drygt en kvart innan mäklaren upptäckte sitt misstag och avbröt ordern. Då hade förlusterna summerats till ungefär 50 miljoner dollar.

Hur reagerade börserna?

När mäklaren skickade ut sin felskrivna order på marknaden var klockan 08.56. Som en löpeld for den genom Europas börser. Aktier till ett värde av 1,4 miljarder dollar såldes av i ett huj i Österrike, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland… och Sverige, såklart.

Stockholmsbörsen var den börs som drabbades hårdast under den kvart som hann gå innan mäklaren insåg sitt misstag och kastade sig på nödbromsen. OMXS30 störtdök nästan 8 procent på ett bräde och förvirring utbröt.

En rejäl dipp i Stockholm, den 2 maj 2022. (Skärmdump från Infront. )

Många småsparare som inte häckar i portföljen hela dagarna, hann knappt märka av det som pågick. Efter några minuter hade indexen hämtat sig någorlunda och allt såg ut ungefär som det skulle igen.

En del svenska sparare av det mer rutinerade slaget – de som använde sig av en så kallad stop-loss – hamnade däremot i kläm under utförslöpan. Stop-loss:arna utlöstes i en väldig fart och dränerade innehaven för de oturliga, men förhållandevis få, investerarna.

Andra, mer aktiva spekulanter kunde knappt tro sina ögon när de såg vilka köpmöjligheter som plötsligt uppenbarade sig.

Hos Stockholmsbörsens ägare, Nasdaq, var det alle man på däck och en utredning om blixtkraschen drogs snabbt igång. Inom kort började man förstå vad det rörde sig om, och beslutade att inte makulera avsluten som skett under den rafflande dippen.

Utlöstes inga säkerhetsspärrar?

Jo då. Mäklaren ifråga möttes av inte mindre än 711 varningsmeddelanden.

Citigroups handelssystem hade vid tillfället två typer av blockeringar – mjuka och hårda – vars uppgift var att stoppa galna ordrar innan de nått marknaden.

De mjuka blockeringarna gick enkelt att klicka bort, vilket mäklaren uppges ha gjort. De hårda blockeringarna gick inte att hantera på samma sätt, och det var sist och slutligen de som såg till att ”bara” 1,4 miljarder dollar av den totala säljordern på 444 miljarder genomfördes.

I vanliga fall skulle det även ha suttit ett team av människor och övervakat de interna transaktionerna på Citigroup. Just den här dagen – en helgdag – var flera av dem lediga och ansvaret hade tillfälligt överlåtits till ett annat team.

Storbanken uppger att man sedan dess har dragit åt sina säkerhetsrutiner ytterligare.

Kan det hända igen?

För Citigroups del, inte med den här specifika mäklaren i alla fall. Källor uppger för Bloomberg att han har lämnat storbanken sedan händelsen.

Men i största allmänhet kan det absolut hända igen. Det har hänt rätt många gånger förr också, men det är inte alltid konsekvenserna blir så omedelbara och så tydliga.

Feltryck av det här slaget, där den mänskliga faktorn är att beskylla, brukar i finanskretsar kallas för ”fat finger”-incidenter. Bloomberg har listat ett antal tidigare sådana händelser, bland annat när Deutsche Bank år 2018 råkade överföra 28 miljarder euro till fel ställe.

Citigroups vd Jane Fraser. (Alex Brandon / AP)

Många gånger går det att stoppa dessa incidenter innan de åsamkar någon större skada. I fallet med Deutsche Bank ovan, till exempel, landade pengarna hos Deutsche Börses clearinghouse, som skickade tillbaka miljarderna.

Med tanke på att det utförs enorma mängder transaktioner överallt i världen varje dag, är det ändå inte så många extra nollor och felplacerade decimaler som slinker igenom.

Vilket efterspel får dessa incidenter?

Är det med flit handlar det om brottslighet och det får påföljder därefter.

Ett sådant exempel är från 2020, då den brittiskbaserade tidigare aktiehandlaren Navinder Sarao använde sig av en hemmabyggd programvara för att lägga tusentals köporder, som han sedan drog tillbaka. Tilltaget – som går under begreppet ”spoofing” – gav de amerikanska börserna hicka till ett värde av 1 000 miljarder dollar och Sarao dömdes till ett års husarrest.

1,4 miljarder

Så många svenska kronor antas feltrycket ha kostat Citigroup

Handlar det om ett misstag blir påföljden ofta böter, så även i fallet med Citigroups stackars börsknäckare. Tidigare i veckan meddelade brittiska myndigheter att storbanken ska betala 62 miljoner pund – nästan 845 miljoner kronor – för missödet.

Sammanräknat med förlusten från de försäljningar som hann gå till avslut innan mäklaren stoppade ordern, kostade feltrycket alltså Citigroup nästan 1,4 miljarder kronor. Det motsvarar drygt två års omsättning för mäklardesken ifråga, enligt Bloombergs beräkningar.

Läs mer:

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen