Maktkampen som förstör relationen mellan Trump och Silicon Valley

Det började som en win-win.

Elon Musk var den första techhöjdaren som tog klivet över på Trumps sida. De flesta andra följde efter.

Trump förstod att han behövde Silicon Valley: innovation, AI och djupa plånböcker. Techbranschen behövde honom. Han kunde leverera färre regleringar, feta statliga kontrakt och geopolitiska muskler i AI-kampen mot Kina.

Techhöjdarna smekte Trumps ego. De radade upp sig under presidentinstallationen och åkte i skytteltrafik till Mar-a-Lago för att visa sin lojalitet.

I utbyte fick de arbetsro.

I sitt tal till nationen blev förändringen i Trumps attityd tydlig.

Han riktade sig mot techindustrins datacenter. Byggen som är helt livsavgörande i AI-kapplöpningen. Branschen rusar för att bygga enorma kluster av serverhallar, men Trump signalerade att han inte tänker bidra. I stället kräver han att de ska stå för sin egen elförsörjning så att elpriserna inte går upp.

– Vi säger till storföretagen att de själva måste betala för sitt energibehov.

Det är en tydlig markering.

AI-boomen kräver enorma mängder energi. Men i delstater som exempelvis Indiana och Pennsylvania har datacenter blivit en stridsfråga. Lokalbefolkningen protesterar mot jätteanläggningar som slukar el och pressar upp priserna.

Trump har fångat upp stämningen.

Samtidigt visar mätningar från Pew Research att oron för AI växer. 57 procent av amerikanerna uppger att de är bekymrade över hur tekniken påverkar samhället.

AI-utvecklingen har börjat skava mot Trumps egen väljarkår. Plötsligt måste han balansera – mellan Silicon Valleys miljardprojekt och småstadsväljarnas elräkningar.

Att stå för nära techbolagen kan bli en politisk risk.

Den är allvarlig.

En specialversion av Anthropics AI-modell Claude används redan i Pentagons hemliga system. När Venezuelas president Nicolás Maduro greps i en amerikansk operation vid årsskiftet ska Claude ha funnits med i loopen och hjälpt till med underrättelseanalysen.

Men nu har det skurit sig.

Dario Amodei, Anthropics vd, vägrar ge militären fria händer, och har ställt två krav: Claude får inte användas för massövervakning av amerikaner, och inte i autonoma vapensystem utan att människor tar de avgörande besluten om dödliga attacker.

Pentagon accepterar inga moraliska pekpinnar från ett privat AI-bolag.

– Vi kan inte jobba med AI-modeller som inte låter oss föra krig, har försvarsminister Pete Hegseth sagt.

I veckan kallades Amodei till Pentagon för möte. Tonen beskrevs som civiliserad av New York Times. Men bakom kulisserna pågick en brutal maktkamp.

Anthropic stod på sig.

”Det vore moraliskt fel att gå med på Pentagons krav”, skrev Dario Amodei i ett blogginlägg.

Pentagon svarade med svartlista företaget som en ”supply chain risk” – en stämpel som slår undan hela affären med staten. Och när ett bolag hamnar på den listan drar sig andra aktörer också undan. Ingen vill göra affärer med ett företag non-grata.

President Donald Trump kallade bolaget ”vänsterextrema tokstollar” och sa att Anthropic gjorde ett misstag när de försökte sätta hårt mot Pentagon.

Nu ska Claude fasas ur Pentagons system och kontraktet avslutas.

Medan Dario Amodei kämpar med Pentagon i Washington kämpar Mark Zuckerberg med rättvisan i Los Angeles.

Meta står inför en av bolagets viktigaste rättegångar hittills. Processen har jämförts med tobaksindustrins uppgörelse med staten för flera decennier sedan – när cigarettbolagen tvingades erkänna att de sålt beroendeframkallande produkter trots att de kände till riskerna.

Anklagelsen mot Meta och andra sociala medie-bolag är liknande.

Föräldrar och skolor hävdar att plattformarna medvetet designats för att bli beroendeframkallande, särskilt för barn och unga.

Om Meta förlorar kan konsekvenserna bli stora. Plattformarna kan tvingas förändras i grunden och förlora enorma intäkter på att bli mindre beroendeframkallande.

Techbolagen vill undvika regleringar till varje pris. Men den här gången ser det mörkare ut.

Och Trump? Han rycker inte ut.

Den här frågan avgör Zuckerbergs framtid. För Trump är den politiskt perifer.

Det kanske tydligaste uttrycket för hur tajt alliansen en gång var mellan presidenten och techbolagen är Donald Trumps och Elon Musks pakt. Under en period var de nästan oskiljaktiga – en symbol för hur makten och techsfären smälte samman.

Den relationen slutade i ett offentligt prakgräl. Nu syns sprickor också på andra håll.

AI-utvecklingen har nått en punkt där den får konkreta konsekvenser. Larm om superintelligens och undergång har funnits länge, men varit abstrakta. Nu handlar det om mer handfasta frågor:

Ska autonoma vapensystem tillåtas?

Kommer elen att bli för dyr?

Vem förlorar jobbet först?

AI har blivit politik. En toppkälla på Pentagon säger att det blir svårt att göra sig av med Anthropics Claude – i dag den enda modellen som hanterar myndighetens topphemligheter, rapporterar Wall Street Journal.

Techbolagen sitter på tekniken. Trump sitter på makten att gynna eller reglera och straffa.

Det är därför relationen förändras.

Frågan är inte om de behöver varandra.

Frågan är vem som behöver vem mest – när AI går från hype till hård verklighet.