Varför ska investerare bry sig om EU-valet?

Årets upplaga av EU-valet har beskrivits som ett vägskäl för samarbetet inom EU. Högervindarna blåser ute i Europa och opinionsmätningarna pekar mot en ökning för partierna ute på den yttre högerkanten när parlamentets 720 platser ska fyllas.

Enligt The Guardian pekar mätningarna mot att partigruppen Identitet och demokrati, ID – som bland annat huserar främlingsfientliga och högerpopulistiska Alternativ för Tyskland samt Marine Le Pens Nationell samling – kommer att öka med lite drygt 20 ledamöter.

Den nationalkonservativa partigruppen ECR – där bland annat Sverigedemokraterna och Sannfinländarna ingår – ser ut att öka med omkring tio ledamöter. Inget jätteskifte, men ett skifte likväl.

Ökningarna lär dock inte vara nog för att rucka majoritetskoalitionen mellan EU-anhängarna i kristdemokratiska EPP och socialdemokratiska S&D, som i dagsläget svarar för 45 procent av hela parlamentet med sina 320 ledamöter.

Men det skulle potentiellt kunna leda till hårdare strider i förhandlingarna om vilken riktning EU ska ta under de kommande fem åren, konstaterar Deutsche Bank Researchs Marion Mühlberger och Ursula Walther i en rapport. Den yttersta högerkanten inom ID och de nationalkonservativa inom ECR lär knappast enas som ett samarbetsvilligt block – det går lite grann emot partigruppernas grundidé – men det skulle kunna öppna för att högertillvända ledamöter från andra grupper söker allianser inom ID och ECR i vissa frågor.

Resultatet? Sannolikt hårda strider i frågor som rör klimat och migration, där partigrupperna står långt ifrån varandra. Desto lättare lär det dock kunna bli i ärenden som rör säkerhet och försvar, skriver DI.

En hel rad, alla gigantiska, globala och historiska. Ekonomiskt stöd till Ukraina, klimatpolitiken, satsningen på industripolitiken, konkurrenskraften och kampen mot Kina och USA, försvarsindustrins kapacitet, utvidgningen av EU – för att inte tala om det statsfinansiella måendet hos en del medlemsländer. Särskilt det sistnämnda är klokt att hålla ögonen på, enligt Pia Fromlet, SEB-ekonom med inriktning mot euroområdet.

– Det är en av de viktigaste ekonomiska frågorna som EU står inför, säger hon till Omni Ekonomi.

Flera länder – däribland Italien och Frankrike – har hög offentlig skuldsättning och stora budgetunderskott efter åren med pandemi, inflations- och energikris. Det kan leda till att svåra avvägningar måste göras, konstaterar hon.

Hon tar kriget i Ukraina som exempel. Det finns ett brett stöd i EU för att stötta Ukraina ekonomiskt, men om skuldsättningen i medlemsländerna är alltför hög kan det bli svårt att leverera ett så omfattande stöd som man kanske hade velat.

– Eller om det blir en ny kris, en ny pandemi eller en ekonomisk kris, då går vi in med sämre förutsättningar än vid tidigare kriser.

Investeringar i säkerhet, konkurrenskraft och en utvidgning av EU är också något att hålla koll på, enligt Deutsche Bank-analytikerna Marion Mühlberger och Ursula Walther. Det är mycket som ska växlas upp, om ministerrådets utkast till strategi för de kommande åren röstas igenom. Frågan är bara hur det ska finansieras. ”Bristen på samstämmighet” kring det ökar sannolikheten för att det knappast kommer att ske några större avvikelser på den fronten, skriver Mühlberger och Walther.

I stället lär arbetet för att öka konkurrenskraften fokusera kring att mangla vidare i frågor som redan har stötts och blötts tidigare.

Sedan såklart, höstens presidentval i USA. Om Donald Trump väljs till ytterligare en runda i Vita huset, har han lovat att införa importtullar på 10 procent mot EU.

– Det finns risk för handelskrig, konstaterar Pia Fromlet och fortsätter:

– Tioprocentiga tullar skulle få stora effekter för EU eftersom USA är EU:s största exportpartner och exporten är en stor del av unionens BNP.

Det har också hårdnat en aning i relationen mellan EU och Kina. Enligt Mühlberger och Walther lär EU-kommissionen sparka igång processen för att införa tullar på kinesiska elbilar som tillverkats med stöd från Peking. Men det skulle i så fall ske inom ramen för WTO:s handelsregler, påpekar analytikerna, vilket gör att marknaden än så länge tar det hela med jämnmod.

Sverige är en liten, handelsberoende ekonomi. Det som händer på EU-nivå må kännas långt bort, men har stor inverkan på Sverige och svensk ekonomi. Kanske inte här och nu – då är det mer inflationen och centralbankerna och USA-valet i höst som påverkar – men på längre sikt.

Många beslut av tung strategisk betydelse ligger på EU-nivå, konstaterar Pia Fromlet.

– Vi lever i en jobbigare värld och det är viktigt att dessa beslut plockas upp på EU-nivå. Det är ett viktigt val, det är parlamentet som beslutar om lagar, övervakar kommissionen och granskar och antar EU:s budgetar.

I budgetfrågan handlar det framför allt om EU:s årliga budgetar, men till 2028 ska även en ny långtidsbudget vara klubbad. De parlamentariker som nu väljs in har makt att påverka hur utrymmet på ungefär 1 100 miljarder euro ska användas fram till 2034.

Några större marknadsrörelser är dock knappast att vänta till följd av parlamentsvalet i juni, enligt Pia Fromlet. I alla fall inte i huvudscenariot. Men visst, det skulle kunna ske skrällar som ställer prognoserna på ända. Om högervindarna blåser hårdare än vad opinionsmätningarna tar höjd för, till exempel.

– Det kan öka oron för hur splittrat parlamentet kan bli, och hur pass lätt eller svårt det kan bli att skapa majoriteter i olika frågor. Men det är nog övergående i så fall.

I stället är det som sagt USA, inflationen och centralbankernas göromål som gör avtryck på börsen just nu. Det gäller även för euron.

– Det är precis som med börser och räntor en marknadsvariabel, men jag tror inte att marknadsrörelserna gällande euron kommer att sticka ut heller. Euron är mer kopplad till ränteskillnaderna mellan USA och Europa nu.

Men återigen, om det oväntade händer…

– Skulle något oväntat ske, att ytterhögerpartierna exempelvis får ett jättestort försprång – då kan det synas även på marknaderna, temporärt.