Mer ord än hot – därför är en fullskalig attack på Zaporizjzja osannolik

Inte ens en vecka efter att Ryssland inledde sin storskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 såg ryska styrkor till att ockupera kärnkraftverket i Zaporizjzja. Det gick snabbt och verkade vara en del av den ryska stridsplanen.

Sedan dess har kärnkraftverket, som är Europas största, hängt som ett stort mörkt moln över konflikten. Varje gång striderna närmat sig har världen hållit andan och FN:s energiatomorgan IAEA har försökt hålla ett ständigt öga på aktiviteten i det sex reaktor stora kärnkraftverket.

Även om Ryssland och Ukraina länge beskyllt varandra för att förbereda attacker på kärnkraftverket, så hävdar båda sidor att en sådan attack nu ska vara ”nära förestående”.

På tisdagen ringde Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj till sin franske motsvarighet Emmanuel Macron för att varna honom.

Enligt Ukraina består de ryska föreberedelserna i att man har placerat ut sprängladdningar på taket på anläggningens tredje och fjärde reaktorer.

"Om de detoneras skulle de inte skada reaktorerna men skulle skapa en bild av en beskjutning från den ukrainska sidan," skrev ukrainska militären i ett uttalande på Telegram.

Ryssland kom samma dag med liknande anklagelser och hävdade att Ukraina planerade att släppa ammunition kontaminerad med radioaktivt avfall vid kärnkraftverket.

– Den 5 juli, bokstavligen under natten, i skydd av mörkret kommer ukrainska soldater försöka attackera stationen i Zaporizjzja med långdistansvapen och kamikazedrönare, sa Renat Karchaa, talesperson för ryska kärnkrafsbolaget Rosenergoatom, till statliga ryska medier enligt AFP.

I Ukrainas fall handlar det förmodligen om att vilja förekomma, och därmed kanske kunna förhindra, en rysk attack genom att uppmärksamma de misstänkta planerna.

I en tidigare intervju med Omni förklarade Dan Lomas, lektor i underrättelse- och säkerhetskunskap vid Bruneluniversitet i London, hur strategin började användas redan i upptakten till förra årets invasion. Även om den inte lyckades sätta stopp för den ryska krigsmaskinen, så tros den i alla fall ha satt ordentligt med käppar i hjulet för den.

En annan möjlig anledning är att det är otroligt viktigt för Ukraina att visa upp för omvärlden, och inte minst sina allierade i väst, att det går bra i motoffensiven som inleddes för snart en månad sedan.

”Ukraina har mycket att bevisa [...] och måste visa sina internationella partners att den fortsatta leveransen av Natovapen är värt det,” skriver CNBC i en artikel.

I Rysslands fall bedömer tankesmedjan ISW att den senaste tidens varningar mer handlar om en upptrappning till en så kallad falsk flagg-operation.

En falsk flagg-operation innebär att man iscensätter en attack som man sedan ger fienden skulden för. Målet är att vinna poäng internationellt och på hemmaplan och att rättfärdiga den ofta överdrivet hårda responsen som följer.

Ryssland har blivit anklagad av såväl Kyiv som väst för att ha använt sig av ett antal falsk flagg-operationer under kriget, men så länge den verklige förövaren nekar är de svåra att bevisa och landar lätt i en situation utan slut där parterna skyller på varandra.

Det senaste exemplet är den förödande dammexplosionen i Kachovka den 6 juni, vilken ledde till att 50 människor miste livet och tusentals fler tvingades på flykt.

Trots att det kommit fram information och drönarbilder som är ofördelaktiga för Ryssland, fortsätter Kyiv och Moskva att skylla på varandra.

Trots att retoriken kring Zaporizjzja har trappats upp, har den ansedda tankesmedjan ISW ändå kommit med relativt lugnande besked.

I sin dagliga analys den 4 juli skrev ISW att ”Ryssland sannolikt är fokuserat på att anklaga Ukraina för oansvariga handlingar kring Zaporizjzja, inklusive att skapa förutsättningar för en möjlig falsk flagg-attack” men att man bedömde det som ”osannolikt att Ryssland skulle orsaka en radiologisk incident vid Zaporizjzja i nuläget”.

Den främsta anledningen är att kärnkraftverkets reaktorer är konstruerade för att kunna ”motstå betydande skador”.

Om de ukrainska uppgifterna om de ryska sprängladdningarna stämmer så är de enligt ISW inte tillräckligt kraftfulla.

I princip sedan krigets början har FN:s energiatomorgan IAEA varnat för en potentiell katastrof om kärnkraftverket i Zaporizjzja skulle råka ut för en allvarlig skada. Men för tillfället tror som sagt ISW att inte ens Ryssland skulle våga ta risken att utlösa en radioaktivt läcka.

Krymhalvön, som Ryssland annekterade 2014, ligger dessutom bara 30 mil söder om Zaporizjzja.

Teorin som ISW i stället utgår ifrån är att Ryssland troligtvis vill få Ukraina att se oansvarigt ut inför Natotoppmötet i Vilnius nästa vecka, och avskräcka ukrainska styrkor från att ”genomföra motoffensiva operationer” mot det ryskockuperade Zaporizjzjaområdet i stort.