Mjukare regler splittrar: Är mer lån till folket verkligen en bra idé?

Förslaget består av tre åtgärder där det maximala lånebeloppet höjs från dagens 85 procent av bostadens värde till 90 procent. Samtidigt sänks amorteringskravet.

I dag måste bostadsägare amortera 2 procent av hela lånet per år om det överstiger 70 procent av bostadens värde. Den som lånar mellan 50 och 70 procent behöver amortera 1 procent årligen av hela lånebeloppet. Den som lånar under 50 procent slipper amortering helt.

Utredningen föreslår nu i stället att 1 procent av den del av lånen som överstiger 50 procent av värdet ska amorteras årligen.

Ett nytt grepp är att införa ett tak för skuldkvoten på 550 procent av bruttoinkomsten.

Vad gäller det höjda bolånetaket kommer det inte att påverka så många av dem som redan äger sin bostad. Enligt en rapport från SBAB är det bara 6 procent som har en belåningsgrad över 85 procent. Men för de som ska in på marknaden får det å andra sidan effekt när kravet på kontantinsats minskar.

Det sänkta amorteringskravet kommer däremot att få större effekter på kassaflödet.

Den som i dag har ett lån på 2 miljoner kronor med en belåningsgrad på över 70 procent av bostadens värde måste amortera 40 000 kronor per år, eller 3 333 kronor i månaden. Med det nya förslaget blir månadsamorteringen 1 667 kronor.

När finanskrisen slog till 2008 fick myndigheterna upp ögonen för riskerna i banksektorn. För att garantera stabilitet behövde bankerna ha ordning på sina räkenskaper i ena änden och hushållen i den andra.

2010 infördes ett bolånetak och 2016 kom det första amorteringskravet. Två år senare skärptes det till nuvarande amorteringskrav. Svenskarna skulle bli mindre känsliga, men det finns också baksidor.

– Vi ska ha en stark amorteringskultur, men det är klart att om man bara amorterar och det sker på bekostnad av att man inte har något annat sparande, ja då är frågan om man har blivit mer motståndskraftig, sa finansmarknadsminister Niklas Wykman på dagens pressträff när utredningen överlämnades.

En annan baksida är fördelningspolitisk. Problemen på den svenska bostadsmarknaden är välkända där det är svårt att få en bostad för den som står utanför och saknar sparkapital, eller ärvt kapital.

Det har länge muttrats över svenskarnas höga belåning. Vissa menar att vi är för hårt belånade medan andra argumenterar för att det inte är så illa i relation till bostädernas värden. Mest har kanske det mer nervösa lägret hörts. Att vi har höga bostadslån i nominella belopp jämfört med många andra länder är dock klart.

När amorteringskrav höjts har belåningen sjunkit. Det förefaller inte orimligt att det omvända sker när det lättas. Är det då verkligen så smart att sätta foten på gasen?

Utredarna framför två argument: För det första är det svårt att veta vilken effekt på lång sikt som en minskad belåning har. De svenska skulderna som de ser ut nu utgör heller inget hot mot den finansiella stabiliteten.

Däremot är välfärdseffekterna tydliga när grupper hamnar utanför bostadsmarknaden. Och med en oklar faktor och en tydlig faktor blir det fördel för att införa lättnader, enligt utredarna.

Finansinspektionen sällar sig till de som inte tycker att det är ett bra förslag. I en debattartikel i DN skriver FI:s generaldirektör Daniel Barr att de stora bolånen är ett samhällsekonomiskt problem. Han menar att det därför är viktigt att behålla de verktyg som redan finns på plats – inte ta bort dem.

”Krav på en viss kontantinsats vid köp av bostad och krav på regelbunden amortering har gjort att hushållen lånat mindre, vilket i sin tur har gjort dem mindre sårbara för chocker”, skriver han.

Den förre vice riksbankschefen, och professorn i nationalekonomi, Lars EO Svensson tillhör lägret som länge menat att de svenska skulderna inte innebär någon fara på taket. Han har varit sakkunnig i utredningen och gett tummen upp. Han tycker att man kunnat gå ett steg till och satt ett bolånetak på 95 procent och skippat skuldkvotstaket på 550 procent.

– Man kan inte se skulderna i isolering, man måste se dem i förhållande till tillgångarna, som ökat mycket snabbare än skulderna. Man måste också se på skuldbetalningarna i förhållande till betalningsförmåga och inkomster. Där är det inte heller några problem, säger han till Omni Ekonomi.

Sett till alla hushåll i landet är det trots allt bara 40 procent som har bolån – resten har inga bolån alls, enligt undersökningen från SBAB. Den genomsnittliga svensken sitter inte heller på några monsterlån. Medianlånet ligger på 1,3 miljoner och bara 14 procent har lån på mer än 2 miljoner kronor. Så de befintliga lånen är inte alls så höga, menar Lars EO Svensson.

– Dessutom har befintliga bolånestocken, som är flera gånger större än det årliga flödet av nya bolån, mycket större betydelse för den finansiella och makroekonomiska stabiliteten än de nya bolånen, säger han.

Under våren väntas mer besked i frågan från regeringen.