När Jensen Huang talar lyssnar AI-världen – så fungerar Nvidias järngrepp

Det korta svaret: Konferensen GTC har blivit en av världens viktigaste mötesplatser för AI-industrin – en plats där alla som jobbar med AI vill visa upp sig och förstå vad som kommer härnäst.

För tio år sedan var Nvidia ett bolag som gjorde grafikkort till tonåringar som ville spela Call of Duty med bättre bild och snyggare skuggor. I dag är bolaget en storägare av hela AI-infrastrukturen.

Hela AI-världen vallfärdar hit för att Nvidia inte bara säljer chip – de säljer framtiden. Om du vill bygga nästa stora AI-modell, styra en flotta av självkörande lastbilar eller simulera vädersystem för att rädda planeten, så är du helt beroende av Jensen Huangs chip.

Att stå utanför Nvidia-ekosystemet i dag är som att försöka bygga en bilindustri utan tillgång till olja eller stål under 1900-talet.

Det finns givetvis andra chipproducenter, men Nvidia står för 80–90 procent av superchipen som fungerar som själva motorn i AI-boomen.

Mannen i centrum: Jensen Huang. Förväntningarna på hans öppningstal är skyhöga. Techvärldens Woodstock. Techvärldens superbowl. Så låter snacket.

Och när han kliver upp på scen, iklädd sin vanliga svarta skinnjacka, skämtar han avslappnat:

– Jag vill bara påminna er om att det här är en teknikkonferens.

Nästan 18 000 personer sitter bänkade i arenan i San José, Nvidias hemstad. Huangs två timmar långa tal är tekniskt, och Jensen förklarar att Nvidia nu har rört sig bortom att bara sälja chip till datacenter, det han kallar för AI-fabriker.

Han pratade om mycket annat också. Men just AI-fabrikerna har speciell betydelse för länder som Sverige.

Det har gått så långt att chip inte längre bara är en affärsfråga – det är en ödesfråga för länder. Och Nvidia är i dag världens högst värderade företag.

Vi pratar om ”suverän AI”. Världens ledare har insett att den som kontrollerar beräkningskraften kontrollerar intelligensen. Från USA till Kina och EU: alla kämpar för att säkra sina egna leveranskedjor av superchipen.

När den svenska industrifamiljen Wallenberg satsade på AI valde de – inte helt oväntat – Nvidia. Resonemanget var krasst: vill du locka världens bästa forskare måste du ha världens bästa beräkningskraft.

– De bästa forskarna går dit där beräkningskraft finns, konstaterade Marcus Wallenberg på scen under Nvidia-konferensen.

Men investeringen kom med en insikt: det räcker inte att köpa Nvidias maskiner. Den verkliga makten ligger i vad du bygger runt dem: egen kompetens, egen data och förmågan att faktiskt använda tekniken.

Och det är precis det Jensen Huang nu säljer. Inte bara chip, utan hela systemet runt dem.

Nvidia sitter på en unik monopolliknande tron där deras Cuda-plattform blivit det universella språket för AI-utveckling.

Och Nvidia är i dag ett av världens högst värderade företag, bredvid Apple och Microsoft. Jensen Huang själv är god för 100 miljarder dollar.

Jensen Huang kallar datacenter för ”AI-fabriker”.

I Nvidias drömvärld köper du inte bara deras chip, du hyr hela systemet: deras mjukvara Cuda, och arkitekturen som binder ihop allt.

Kritiker menar att Nvidia håller på att bli en slags ”digital hyresvärd”. Varje land som bygger en ”nationell AI-fabrik” betalar i praktiken en evig skatt till Nvidia i Santa Clara för att få hålla igång maskineriet.

Genom att kontrollera hela kedjan vill Huang inte längre bara sälja de fysiska chipen, utan själva intelligensen som de producerar.

Trots hyllningarna växer kritik mot Nvidias järngrepp. Investerarprofilen Michael Burry har anklagat Nvidia för ”maffialiknande taktik” och menar att bolaget aktivt arbetar för att svälta ut konkurrenter som AMD genom tvivelaktiga blockeringsavgifter.

Kritiker varnar också för att Nvidias mjukvaruvallgrav, Cuda, skapar en farlig inlåsning där länder och företag blir helt beroende av en enda leverantör.

De menar att Nvidias ”öppna” lösningar i själva verket är lockbeten som fungerar bäst på Nvidias egen hårdvara, vilket cementerar deras monopol.

Nvidias dominerande ställning – alltså 80–90 procent av marknaden för AI-acceleratorer – har redan lett till ökad granskning från konkurrensmyndigheter i både USA och EU, särskilt kring hur de buntar ihop hårdvara med sin egen mjukvara.

Det ser inte ut som om Nvidia får fortsätta helt ostört. Amerikanska justitiedepartementet (DOJ) och myndigheter i EU har ökat pressen markant och utreder om bolaget använder sin dominerande ställning för att tvinga kunder till paketlösningar.