Nedstängningshotet hänger plötsligt över USA – igen

Dödsskjutningen av 37-årige Alex Pretti vid ett ingripande av federala agenter från migrationsmyndigheten ICE gör att en ny nedstängning av USA:s statsapparat ter sig allt mer sannolik.

Demokrater i mittenfåran, som tidigare varit försiktiga med kritik och avfärdat tanken på en andra nedstängning på kort tid, har ändrat sig efter helgens händelser i Minneapolis. En av dem som svängt är Patty Murray, senator från Washington.

”Federala agenter kan inte mörda människor mitt på ljusa dagen utan några konsekvenser. Jag kommer INTE att stödja förslaget i dess nuvarande form”, skriver hon på X.

Beskedet från senatens demokratiske minoritetsledare Chuck Schumer är nu att partiet kommer att rösta nej till finansieringslagstiftning som inkluderar anslag till USA:s departement för inrikes säkerhet, som ansvarar för ICE.

Demokraterna kräver att ICE bryts loss från den övriga finansieringen, tills dess att kongressen enats om en ny linje för hur migrationsmyndigheten och gränspolisen ska arbeta.

Kritiken mot ICE och metoderna som använts växer även inom Trumps eget parti. Texasrepublikanen Michael McCaul kräver en utredning för att ”gå till botten med incidenterna och för att upprätthålla amerikanernas tilltro till rättssystemet”, skriver han på X. Han syftar på att även Renee Good sköts till döds av en ICE-agent den 7 januari.

Oddsen har skiftat rejält till favör för de som tror på nedstängning, enligt Polymarket. Det kan beskrivas som en hybrid mellan ett spelombud och en aktiemarknad, där aktörer satsar egna pengar på att förutsäga framtida händelser.

I skrivande stund prissätts ”82 procents chans” för scenariot, som tidigare betraktades som ytterst osannolikt. Före helgen var motsvarande siffra bara 9 procent.

Lagstiftningen har redan fått grönt ljus i representanthuset och behöver också få godkännande från den andra delen av USA:s uppdelade kongress. Deadline för att komma överens är fredagen den 30 januari.

Republikanerna har en knapp majoritet i senaten, som består av 100 ledamöter, men inte tillräcklig för att klara sig utan demokratiska röster, rapporterar AFP.

Senatens regler gör gällande att Republikanerna behöver samla 60 röster, vilket blir svårare i takt med att allt fler demokrater drar tillbaka sitt stöd.

Den republikanske majoritetsledaren John Thune gav inget omedelbart svar på Schumers utspel om att rösta igenom de fem andra delarna av finansieringen och bryta ut den som gäller departementet för inrikes säkerhet, skriver Financial Times. Han uppges i stället ha diskuterat nästa drag i budgetbråket i ett blixtinkallat strategimöte under söndagskvällen.

På lördag den 31 januari kommer nedstängningen att träda i kraft, om ingen politisk lösning nås innan dess. Det skulle dra undan finansieringen för stora delar av USA:s federala myndigheter, däribland försvarshögkvarteret Pentagon.

Amerikaner har i färskt minne hur den senaste nedstängningen, som pågick mellan 1 oktober och 12 november i fjol, fick långtgående konsekvenser.

Ekonomiska beslutsfattare också. Under den rekordlånga nedstängningen upphörde bland annat statistikmyndigheten Bureau of Labor Statistics att publicera de månatliga jobbsiffrorna. Det tvingade Jerome Powell och hans centralbankskollegor på Federal Reserve att grunda sina beslut på ett sällsynt tunt underlag av statistik.