Därför är den iranska oljeön Kharg så viktig
Amerikanska och israeliska bomber och robotar regnar ner över Iran. Men en liten korallö har hittills varit fredad.
Trots att oljeön Kharg är hjärtat i Irans ekonomi har USA betraktat den som ”off limits” i årtionden.
Nu kan det vara Trumps bästa chans att rädda ansiktet i Irankriget.
Vad är Kharg?
En bra bit in i Persiska viken finns en ö som inte ser mycket ut för världen. Två och en halv mil utanför Irans kust ligger Kharg, en korallö lite större än de svenska Kosteröarna.
Under den sista shahen lät det amerikanska bolaget Amoco bygga en oljeterminal på Kharg. Sedan 1960-talet är det hjärtat i den iranska oljeekonomin. Här finns en kapacitet att lasta runt sju miljoner fat per dag med olja som strömmar från Irans största oljefält, till havs och på fastlandet, genom undervattensledningar.
Runt 90 procent av oljan som Iran exporterar lastas på Kharg innan den tas ut ur Persiska viken. Slutdestinationen är oftast Kina.
– Utan den skulle Irans ekonomi kollapsa, sa Richard Nephew, tidigare amerikanskt Iransändebud, till Financial Times i samband med krigsutbrottet.
Varför inte ta chansen att dränera Irans krigskassa?
Under krigets första veckor har Kharg lämnats relativt orörd.
USA har i årtionden dragit en röd linje vid Kharg, ”hit men inte längre”. Under gisslankrisen 1979 lekte Jimmy Carter med tanken på att ta över ön men valde till slut att avstå. Efterträdaren Ronald Reagan lämnade den orörd under USA:s insatser i Iran-Irak-kriget. Och under det intensiva junikriget 2025 landade inga israeliska eller amerikanska robotar på Kharg.
Att bomba Kharg skulle förlama den iranska ekonomin och kraftigt försvaga det mäktiga Revolutionsgardet som kontrollerar runt hälften av Irans oljeindustri. Sannolikheten för ett internt uppror skulle öka.
Det finns dock både ekonomiska och strategiska skäl till att ön lämnas i fred.
Ekonomin först. Sedan krigsutbrottet har oljepriset stigit och i skrivande stund är oljepriset en bit över den psykologiskt viktiga gränsen 100 dollar fatet. Ett angrepp på Kharg skulle göra krisen ännu värre.
– USA och Israel vet att när du bombar Kharg så riskerar du att Iran gör hela Gulfregionens oljeinfrastruktur till måltavla, för att citera Richard Nephew.
Strategiskt är bombningar av Kharg i bästa fall tveeggat. Regimen kanske faller, men efterträdaren tar över en dödsdömd ekonomi.
– Om målet är att få en ny regering på plats vill vi inte förstöra den här infrastrukturen, säger en av Trumps tidigare rådgivare i energifrågor till E&E News.
Så USA kommer inte röra Kharg?
Ett alternativ till att bomba sönder oljeterminalerna på Kharg är förstås att ta kontroll över dem själv. Det har till och från under kriget viskats om en förestående markinvasion.
USA har skickat flera omgångar med soldater och utrustning till Persiska viken som, åtminstone i teorin, skulle lämpa sig väl för en markinsats mot Kharg.
Att säkra USA:s oljetillgångar men låta fienden sitta kvar på den politiska makten är ett recept som Trump prövat i både Syrien och Venezuela. Trump har i början av kriget flera gånger nämnt USA:s kupp i Venezuela som en instruktionsbok för hur han tänker sig att Iran ska styras efter kriget.
Ett Kharg under amerikansk kontroll skulle kunna stabilisera oljemarknaden och hålla nere bränslepriserna på hemmaplan inför mellanårsvalet i höst.
Det kommer inte att bli ett regimskifte i Iran, hur mycket vi än bombar, om vi inte lyckas splittra Revolutionsgardet
Skulle det lyckas?
Den iranska regimen har visat sig mer motståndskraftig än vad USA trodde. Men Donald Trumps väljarbas lockas inte av ett nytt ”evigt krig” i Mellanöstern.
Att ta över den iranska oljan genom en invasion av Kharg ser ut som den bästa möjliga utvägen för Trump, enligt säkerhetsanalytikern Ian Bremmer.
”Det är en medelväg mellan att utropa en tom seger och att binda sig till något han inte kan ta sig ur”, skriver Bremmer på sin egen sajt G-Zero.
Trumps problem är att Iran inte är Venezuela. Amerikaner på Kharg skulle kunna bli måltavlor för Irans tusentals drönare och robotar. Ett blodbad på amerikanska soldater i Persiska viken skulle vara en lika stor belastning för Trump som ett högt bensinpris.
Men skulle Iran vilja bomba Kharg?
Om Iran måste välja mellan ett Kharg under amerikansk kontroll och ett Kharg sprängt i bitar är det troligt att man väljer det senare. Att agera lydstat åt USA skulle rasera regimens existensberättigande, skriver Ian Bremmer.
Den islamiska republiken har överlevt brutala sanktioner, långa krig med grannlandet Irak och årtionden av ekonomisk isolering. Man räknar med att rida ut ytterligare ekonomiska svårigheter.
Om amerikansk trupp ser ut att vara på väg mot Kharg skulle Iran till och med kunna välja att förstöra ön eller oljeledningarna själva, tillägger han.
”Det skulle leda till ett oljepris på 120 dollar fatet och innebära massiva kostnader för USA, de allierade gulfstaterna och världsmarknaderna. Det skulle signalera att Irans smärttröskel är högre än USA:s. För Teherans del är det inte säkert att det är irrationellt.”