Hem
(BEHROUZ MEHRI / AFP)

Peugeot lämnar Iran för att undvika USA-sanktioner

Franska biltillverkaren PSA Peugeout Citroën ska sluta sälja sina bilar genom två samriskföretag i Iran för att undvika sanktioner från USA. Det efter att president Donald Trump för ett par veckor sedan lämnade kärnavtalet med Teheran.

”Koncernen har börjat stänga ner sina samriskaktiviteter för att följa amerikansk lag före 6 augusti 2018”, skriver biltillverkaren i ett uttalande enligt AFP.

bakgrund
 
PSA Peugeot Citroën
Wikipedia (sv)
PSA Peugeot Citroën, tidigare Peugeot SA (Peugeot Société Anonyme), är en fransk multinationell fordonskoncern med huvudkontor i Frankrikes huvudstad Paris. Koncernen bildades genom Peugeots uppköp av Citroën i april 1976. 1978 köpte PSA Chryslers europeiska del Chrysler Europe. Stora samordningar har skett inom koncernen med många gemensamma komponenter och delvis i det närmaste likadana modeller hos de olika märkena. I mars 2017 köpte PSA upp Opel och Vauxhall av amerikanska General Motors och är sedan dess Europas näst största biltillverkare efter Volkswagen AG. PSA Peugeot Citroën har ett samriskföretag med Fiatkoncernen kallat Eurovan.
bakgrund
 
Irans kärnkraftsprogram
Wikipedia (sv)
Irans kärnkraftsprogram började tidigt, redan på 1950-talet under den dåvarande shahen med hjälp av USA som en del av programmet Atomer för fred. 1967 stod det första forskningscentret för kärnkraft färdigt i Teheran (Tehran Nuclear Research Center) med en 5 MW forskningsreaktor för höganrikat uran. 1968 signerade Iran Ickespridningsavtalet och öppnade därmed för kontroll från Internationella atomenergiorganet (IAEA), och 1973 inrättades Irans atomenergiorganisation för att reglera och utveckla landets kärnteknikindustri, som kom att omfatta alla moment inom uranhanteringen. Amerikanska och västeuropeiska regeringars deltagande i Irans nukleära program fortsatte till revolutionen 1979, som störtade shahen av Iran. Kontroversen om Irans nukleära program rör sig i synnerhet kring Irans underlåtenhet att deklarera känslig anriknings- och upparbetningsteknik till Internationella atomenergiorganet (IAEA). Anrikning kan användas för att producera uran antingen för reaktorbränsle eller, till högre anrikningsnivå, för kärnvapen. Iran säger att deras kärnenergiprogram är fredligt, och har anrikat uran till mindre än 5 % , vilket rimmar med bränsle för ett civilt kärnkraftverk. Iran hävdar också att man var tvungen att ta till sekretess sedan amerikanska påtryckningar fått flera av deras nukleära avtal med utländska regeringar att falla igenom. Efter att IAEA:s styrelse rapporterat Irans brott mot sitt avtal om säkerhetskontroll till FN:s säkerhetsråd, krävde rådet att Iran avbryter sin nukleära anrikningsverksamhet. Irans president Mahmoud Ahmadinejad har dock hävdat att sanktionerna är "olagliga" och införda av "arroganta makter", och att Iran har beslutat att fullfölja kontrollen av sin egen beskrivna fredliga kärnkraftsprogram genom "dess lämpliga rättsliga väg", det internationella atomenergiorganet. Agerandet och utsikterna har framkallat en omfattande internationell aktivitet.

Läs också

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen