”Plasten hotar hälsa och ekonomi”

Varje minut hamnar plast motsvarande två fyllda lastbilar i haven. Fortsätter det kommer inte bara haven utan även vår hälsa och ekonomi att drabbas. Arbetet med att minska mängden plast går sakta, men det finns lösningar. Det skriver Swedbank Roburs fondförvaltare Linnea Zanetti i en krönika.

Ett av många ämnen som avhandlades på FN:s havskonferens i Nice tidigare i somras var plast – närmare bestämt plastföroreningar i haven. Produktion av plast växer explosionsartat, och varje år produceras över 460 miljoner ton plast. Av detta är en stor del engångsprodukter som ofta hamnar i naturen. Enligt Världsnaturfonden hamnar varje minut plast motsvarande två fyllda lastbilar direkt i havet.

Under konferensen deltog jag i ett seminarium som syftade till att diskutera hur de globala plastföroreningarna ska kunna minskas. FN arbetar sedan flera år med att ta fram ett globalt och juridiskt bindande avtal för att bekämpa plastföroreningar. Men förhandlingarna går långsamt och datum för det slutliga avtalet har skjutits upp flera gånger. Ett av problemen är att de ekonomiska incitamenten för att ersätta plast med andra material är för dåliga.

Plast är billigt, enkelt att framställa och i många hänseenden ett väldigt praktiskt material. Men det kommer med konsekvenser, de stora mängderna plast som hamnar i haven samlas och bildar enorma skräpfläckar, som ”Great Pacific Garbage Patch”. Länder som ligger nära de stora havsströmmarna får därmed plastavfall från hela världen som driver in mot deras kuster.

Men lösningar för att minska användningen och nedskräpningen finns. Inte minst just de små, fattiga önationer som får ta konsekvenserna av de enorma mängderna plast i haven är duktiga på att ta fram - och framför allt tillämpa - alternativa lösningar.

Till exempel använder skolor på Madagaskar elektrodbaserade enheter för att rena dricksvatten, vilket minskar användningen av plastflaskor. Mauritius och Barbados har infört strikta regler för import och försäljning av plastprodukter, och alla engångsplastprodukter är förbjudna. I stället används biologiskt nedbrytbara material som palmblad, bambu och kokosfiber.

I vår förvaltning tittar vi på bolag som kan minska plastnedskräpningen dels genom att ersätta engångsplaster med fiberbaserade alternativ (som exempelvis svenska Holmen och finska UPM-Kymmene), dels genom att förbättra återvinning av plast, något som bland annat italienska Hera SpA arbetar med.

Utan mer restriktiva policys och åtgärder uppskattas plastföroreningarna tredubblas till 2040, vilket skulle vara förödande för såväl våra hav, vår hälsa och även vår ekonomi.

Läs mer om och av Linnea Zanetti: