Privatekonomer: Många får något – ingen får mycket
Många får något i en typisk ”året före valet”-budget. Framförallt gynnas de som haft det tufft ekonomiskt under pandemin, som sjukskrivna, arbetslösa, ensamstående och pensionärer. Det säger privatekonomer till Omni Ekonomi.
– Det är dock inte några stora tillskott vi pratar om så jag tror inte att någon kommer att känna sig som sig någon större vinnare, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.
Alla får lite mer i plånboken nästa år. En bred inkomstskattesänkning riktar sig främst mot låg- och medelinkomsttagare. Det rör sig om maximalt 110 kronor mer i månaden vid en årsinkomst på 265 000 kronor, konstaterar SEB:s analytiker Susanne Eliasson.
Samtidigt får de som inte arbetar högre sjukersättning, påpekar SPP:s sparekonom Shoka Åhrman.
Förlorare på budgeten är svårare att utse, enligt flera experter.
– Några som kan nämnas är de som betalar underhåll och har barn i 7-10-årsåldern. Har man god inkomst ska man betala 150 kr mer per barn i den åldern, säger Ylva Yngvesson, oberoende privatekonomisk analytiker.
”Det är en budget som vill ge något till många olika grupper. Kanske en typisk ’året före valet-budget’.
Skatter: En mycket måttlig sänkning av skatten för låg- och medelinkomsttagare, och lägre skatt på sjuk-och aktivitetsersättning i syfte att sluta skattegapet mellan lön och sjukersättning. Bidrag och stöd: För pensionärer höjt bostadstillägg och införande av trygghetspension för äldre med sjukpenning.För löntagare: Höjt tak i sjukpenningen och uppmjukade regler kring utförsäkring. Höjt underhållsstöd till ensamstående föräldrar, samt studiestöd för vuxna. Och sist men inte minst, familjeveckan införs våren 2022.”
”Vissa mindre skattesänkningar för de flesta individer, höjt stöd i vissa livssituationer, till exempel bostadstillägg för pensionärer, underhållsstöd för 7-10-åringar och höjt tak i sjukförsäkringen till samma nivå som i föräldraförsäkringen.”
”Den största satsningen i budgeten handlar om fokus på de som haft det ekonomiskt tufft av olika skäl under pandemin. Det är arbetslösa, pensionärerna, sjuka och de med låga inkomster som får del av de största satsningarna i budgeten, bland annat i form av sänkt skatt på arbete, högre ersättningsnivåer vid sjukdom och höjt bostadstillägg för pensionärer. Man kan förenklat säga att regeringen lagar delar av socialförsäkringssystemet där ersättningen släpat efter.
Alla får lite mer i plånboken nästa år på grund av lägre skatt på arbete och för dem som inte arbetar högre sjukersättning. Men det är inga större förändringar för normalinkomsttagare och småföretag.”
”Många får något i dagens budget. En bred inkomstskattesänkning som riktar sig främst mot låg- och medelinkomsttagare. Maximalt 110 kronor mer i månaden vid en inkomst på 265 000 kronor eller mer. Pensionärer med bostadstillägg får både höjt bostadskostnadstak från 7 000 kronor till 7 500 kronor och ett ökat konsumtionsstöd med 200 kronor. De som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning kommer kunna ta del av sänkt skatt, höjda garantinivåer samt höjt tak i bostadstillägget. För ensamstående med barn i åldern mellan sju och tio år kommer underhållsstödet höjas med 150 kronor i månaden från halvårsskiftet. Dessutom föreslår regeringen att en familjevecka införs från och med april 2022 på maximalt sex dagar och på samma nivå som tillfällig föräldrapenning.”
”De allra flesta kommer få ta del av skattereduktionen och därmed få lägre inkomstskatt, för de flesta blir sänkningen runt 100 kronor per månad. Skattereduktionen gäller för lön, socialförsäkringsersättning, a-kassa och pension.
Men främst kommer de med sjuk- och aktivitetsersättning samt de som har sjukpenning (och högre lön) få bättre ekonomiska marginaler.”
”Det är många olika grupper som får ett extra tillskott i kassan, både löntagare, sjukskrivna och pensionärer. Det är dock inte några stora tillskott vi pratar om så jag tror inte att någon kommer att känna sig som någon större vinnare. Det blir inte så stora effekter i plånboken.”
”Jag skulle vilja lyfta upp en grupp som varit rätt osynlig men som har små möjligheter att påverka sin situation – personer med sjuk- eller aktivitetsersättning. För den gruppen vill man sänka skatten så att den kommer i nivå med löntagarnas. Dessutom höjs garantiersättningen.”
”De privatekonomiska vinnarna på budgeten är låg- och medelinkomsttagare, arbetslösa, ensamstående med småbarn och pensionärer. Satsningar framförallt på låg- och medelinkomsttagare har som syfte att ge tillskott till plånböckerna och konsumtionen.
Personer med sjuk- och aktivitetsersättning och de som går i tidig pension kommer sannolikt vara de som ser tydligast effekt. Med förslaget om trygghetspension kommer den som inte längre kan jobba efter 60 kunna ta ut sjukersättning istället för att börja plocka ut från sin pension fram till att den fyllt 65. Det innebär alltså att man kan ’spara in’ tre år utbetalning av pensionen. (...)
Familjeveckan som är ett gammalt vallöfte kom i morse och gynnar en bredare grupp. Jag skulle säga att det främst välkomnas av ensamstående som får större möjlighet att använda tiden till barnen i olika sammanhang.”
”Det är oftast svårt att utse vinnare och förlorare, men de med sjuk- och aktivitetsersättning samt pensionärer med bostadstillägg måste nog ses som vinnare i denna budget när det kommer ned till plånboken.”
”De som har sjuk- och aktivitetsersättning kommer få mer i plånboken. Garantinivån höjs och från 1 januari beskattas ersättningen som arbetsinkomst, vilket innebär mycket lägre skatt. För en individ över 30 år med garantinivå innebär det knappt 1 700 kronor mer i plånboken varje månad. Dessutom höjs bostadstillägget för gruppen, om man har en boendekostnad över 7 000 kronor per månad.
Taket i sjukpenningen höjs och det innebär högre ersättning vid sjukdom för de som har en inkomst över taket. Högsta ersättningen höjs från 821 till 1 027 kronor per dag. Det innebär över 1 100 kronor per vecka inklusive karensavdrag.
Även för pensionärer höjs bostadstillägget. Så en ensamboende pensionär med en boendekostnad över 7 500 kronor kan få högre bostadstillägg, beroende på pension så klart.”
”Eftersom det inte finns några riktiga vinnare, finns det inte heller några direkta förlorare. Det intressant blir hur budgeten ska kunna gå igenom och vilka eventuella eftergifter eller förändringar som kan ske i den innan den klubbas igenom i november.”
”Förlorare är inte så lätta att hitta, men några som kan nämnas är de som betalar underhåll och har barn i 7-10-årsåldern. Har man god inkomst ska man betala 150 kr mer per barn i den åldern.”
”Tydliga förlorare är svårt att se, men det är klart att det hade varit bra om det fanns förslag som gynnar långsiktigt sparande och förslag som är inriktade på att gynna nästa generations pensionärer. Ett subventionerat hållbart sparande till exempel.”
”Det är svårt att utse en förlorare eftersom det är en väldigt expansiv budget i en tid då svensk ekonomi går bra.”
”Jag vill inte utnämna någon förlorare, men det kan vara värt att lyfta att under hösten 2021 har barnfamiljer kunnat få ett tillfälligt höjt bostadsbidrag. Det gäller fram till 31 december, vilket innebär att till exempel en ensamstående med två barn då får mindre kvar i plånboken fram till dess att underhållsstödet höjs 1 juli. Det höjs då med 150 kr per barn upp till 10 år.”