Problemen hopar sig för tidigare stjärnan – kan Ilija Batljan ta SBB ur knipan?

Vi backar bandet till den 15 augusti 2010: Med endast fyra veckor kvar till valdagen behövde Socialdemokraterna ta initiativ. Under flera år hade partiet tappat stöd i Stockholm, men nu var trenden tänkt att brytas.

I landstingsvalet – numera känt som regionvalet – var Ilija Batljan självklar som vallokomotiv. Batljans kurs i partiet stod högt, han hade bland annat nämnts som en möjlig framtida partiledare.

Förhoppningen var att dagens debattartikel i Dagens Nyheter ska ge ny skjuts i opinionen. Rubriken löd: ”När ska vi stockholmare få tid att älska och skratta?”

Batljan hade undertecknat debattartikeln, tillsammans med Carin Jämtin, oppositionsborgarråd i Stockholms stad.

Duon ville att ”kollektiva vardagstjänster” skulle byggas in i kollektivtrafiken. En formulering sticker ut, att resenärerna ska kunna få hjälp av en ”butler” som ska kunna utföra deras ärenden.

Förslaget möts av hård kritik, även inifrån partiet. Ekonomiskpolitiske talespersonen Thomas Östros sa i en paneldebatt att ”den idén kommer nog inte att flyga särskilt långt”.

S tog inte över styret i landstinget 2010. Kort tid efteråt lämnade Ilija Batljan rollen som oppositionslandstingsråd för att bli vice vd i bostadsaktiebolaget Dombron, som snart döptes om till Rikshem.

– Det är klart att det finns många som nu är besvikna. Men det är så här som politikens villkor ser ut. Man är med och bidrar några år till samhällsutvecklingen, sedan går man vidare, kommenterade Batljan i SVT.

2015 skildes Batljan från uppdraget i Rikshem. Motiveringen var att han ”initierat större fastighetsaffärer i eget bolag utan att informera styrelsen”. Ett år senare var Batljans fastighetsbolag Samhällsbyggnadsbolaget – allmänt kallat SBB – på väg mot börsen genom ett samgående med tre andra fastighetsbolag.

Affären gjordes ”köksvägen”. Genom att köpa aktierna i det redan noterade bolaget Effnettplattformen och sedan ta över dess notering.

– Vi blir ett stabilt företag med en justerad soliditet om 33 procent och hyresintäkter på 905 miljoner, kommenterade han själv.

SBB:s affärsidé är att köpa och bygga fastigheter som ska kunna användas till äldreboenden, skolor, sjukhus och annan offentlig verksamhet. Sedan hyrs de ut till kommuner, regioner och andra offentliga aktörer. Ofta har dessa först sålt fastigheten till SBB för höga belopp, ibland över en miljard. Sedan hyr de med långtidskontrakt ut fastigheten till köparen, som genom affären fått ett tillskott i kassan.

SBB finansierade transaktionerna genom att ta omfattande lån.

Batljan har själv sagt att han fick idén till bolaget när han 2007 doktorerat i socialt arbete.

– Jag såg att vi har ett antal decennier framför oss där behoven av social infrastruktur kommer vara väldigt stora. Men på den tiden fanns inga bolag som byggde social infrastruktur, utan det som byggdes byggdes inom det offentliga, har han sagt till DN.

Aktiemarknaden gjorde bedömningen att SBB hade utmärkta tillväxtmöjligheter, de offentliga aktörerna antogs vara mycket intresserade av att nappa på SBB:s erbjudande om att köpa deras fastigheter i utbyte mot ett snabbt och generöst kapitaltillskott.

Samtidigt var hela fastighetssektorn het på börsen. SBB drogs med i den uppgången, aktien blev snabbt en favorit bland småsparare. Tillväxten drevs av förvärv och Ilija Batljans lyskraft gjorde att intresset blev ännu större.

I november 2021 nåddes vad som är den hittills högsta noteringen: 67,72 kronor.

En månad senare framträdde Ilija Batljan i Omni Ekonomis program ”Uppesittarkväll”. Där sa han bland annat att han siktade på att kunna höja utdelningarna till aktieägarna de närmaste 100 åren. Målet var att SBB skulle bli Europas tryggaste bolag, så att småsparare skulle kunna veta att de får bättre utdelning än om de haft pengarna på banken.

Framgångarna på börsen har varvats med dramatik. Våren 2020 anhölls Batljan misstänkt för brott mot marknadsmissbrukslagen i samband med att SBB lade bud på fastighetsbolaget Hemfosa. Batljan nekade till brott och släpptes på fri fot innan det blev aktuellt med häktning.

Våren 2022 utsattes bolaget för en blankningsattack av den internationella blankningsfirman Viceroy. Det fick marknaden att börja ifrågasätta räkenskaperna, och ledde till ett högljutt bråk inför öppen ridå där Batljan anklagade motparten för verksamhet med ”kriminella inslag”.

SBB får nu betala ett högt pris för de stora skulder som byggdes upp när räntan var låg. Småsparare och fondförvaltare som charmades av den offensiva strategin jublar inte längre. Oro för skuldsättningen ligger bakom att drygt 70 procent av SBB:s börsvärde gått upp i rök det senaste året.

En ny kalldusch kom då kreditutvärderarna S&P och därefter Fitch sänkte SBB:s kreditbetyg till så kallad skräpstatus.

Det kan ses som en varning om hög risk för den som lånar ut pengar till SBB, vilket fick följden att fastighetsbolaget ställde in planerna på att ta in färska miljarder via nyemission. Pengar som hade varit välbehövliga för att minska skulderna.

Sänkningarna har väckt förvåning eftersom en tvärsäker Ilija Batljan tidigare avfärdat risken att kreditbetyget var i fara.

Nedgraderingen är också extra snöplig med tanke på hans uttalade mål om att prioritera högre kreditbetyg framför nya förvärv.

Förtroendet för Ilija Batljan, som redan var i utförsbacke, har fått sig en ny törn. Gång på gång har verkligheten hunnit ifatt vd:ns uttalanden, som löften om att höja utdelningen ”de närmaste 100 åren” och ambitionen att skapa ”Europas tryggaste bolag”.

En omedelbar effekt av de sänkta kreditbetygen är att SBB:s räntekostnader skjuter i höjden, då vissa lån är kopplade till kreditbetyg. På längre sikt lär det bli tuffare att övertyga investerare om att låna ut nya pengar.

Det sänkta kreditbetygen kommer olägligt eftersom SBB redan pressas av högre räntor. Samtidigt måste man hitta ny finansiering då lån för mångmiljardbelopp ska betalas tillbaka de närmaste åren. Efter ett krismöte beslutade SBB att slopa utdelningen till aktieägarna och lägga den planerade nyemissionen på is.

Analysfirman ABG anser att SBB borde ”pausa eller helt slopa utdelningen” i flera år.

Det tog säkert emot för Ilija Batljan, som är största ägare i SBB, att strypa aktieutdelningen. Han är nämligen beroende av kapitalet för att ha råd med betalningar i ett annat av sina bolag, skriver Affärsvärlden.

Utsikterna för SBB:s kreditbetyg är negativa, vilket innebär risk för nya sänkningar.

Ilija Batljan har tidigare landat på fötterna i svåra kriser. Det återstår att se om han lyckas även denna gång.