Professorer: Risken är hög att Riksbanken tar tillbaka minusräntan – kan ske i år
Riksbanken kommer att sänka räntan när inflationsförväntningarna faller – vilket kan ske mot slutet av året, säger professor Annika Alexius till Omni Ekonomi.
Nordea räknar med att återhämtningen fortsätter och att det inte påverkar Riksbankens beslut om reporäntan. ”Däremot leder det till att Riksbankens uppköpsprogram av obligationer ifrågasätts allt mer”, skrev Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson i veckan.
Alexius tror att Riksbanken utvidgar obligationsköpen något i veckan. Men på frågan om vad hon tycker om köpen, svarar hon:
– Detta är ett spel för gallerierna; obligationsköp har ingen effekt.
Professor Lars Jonung säger att risken tyvärr är hög för en framtida räntesänkning till under nollstrecket. Han anser att obligationsköpen är en krisåtgärd som Riksbanken ”bör överge så fort som möjligt”.
Här nedan ger Annika Alexius, Lars Jonung samt Handelsbankens strateg Kiran Sakaria och professorn Magnus Henrekson sin syn på vad Riksbanken kommer kommunicera i samband med räntebeskedet på tisdag. De ger också sin syn på centralbankens obligationsköp.
”Jag tror inte att de sänker reporäntan men utvidgar obligationsköpen något.”
”Varken vi eller marknaden räknar med några större nyheter från Riksbanken räntebesked, utan att både räntebana och tillgångsköpsprogram lämnas oförändrad. Den ekonomiska återhämtningen tuffar på och vi ser ingen anledning till att man vidtar några nya åtgärder vid nästa veckas besked utan att man befinner sig i ett vänta och se-läge.”
”Jag väntar mig fortsatta köp av obligationer, inklusive företagsobligationer, men inte någon sänkning av styrräntan under noll. Riksbanken har förhoppningsvis insett att negativa räntor har negativa effekter!”
”Oförändrad styrränta.”
”Detta är ett spel för gallerierna; obligationsköp har ingen effekt. Kolla på Japan, vars centralbank har köpt obligationer motsvarande över 100 procent av BNP. De har fortfarande ingen inflation och fortfarande ingen tillväxt.”
”Detta är en krisåtgärd som Riksbanken bör överge så fort som möjligt. Riksbanken bör inte, och kan i längden inte fortsätta, subventionera företag och staten genom obligationsköp. Obligationsköpen innebär en gigantisk förmögenhets-omfördelning i samhället. De som gynnas är de som redan har stora förmögenheter. Obligationsköpen betyder även att omvandlingstrycket i svensk ekonomi minskar. Risken för fler zombieföretag ökar. Detta ger lägre tillväxt, lägre löner och lägre levnadsstandard i framtiden. Vägen till en välfungerande ekonomi går inte genom Riksbankens elektroniska sedelpressar! Hade det varit så enkelt hade vi gjort det för länge sedan.”
”I juli utökade Riksbanken ramen för tillgångsköpen till 500 miljarder och det finns gott om utrymme kvar innan ett eventuellt nytt besked är aktuellt. Stressen på finansiella marknader har också minskat kraftigt sedan i våras vilket också talar emot nya åtgärder.”
”Inte bra att de fortsätter likvidisera genom köp av obligationer.”
”Jag tror att de sänker NÄR inflationsförväntningarna faller, vilket jag tror att vi kommer att se mot slutet av året.”
”Tyvärr är risken hög. Riksbanken har prövat negativa räntor under åren 2015-2019 och dragit slutsatsen att negativa räntor har en lång rad icke-önskvärda effekter. Nu ser vi också tecken på en snabb återhämtning. Detta borde dämpa Riksbankens intresse för att åter pröva en misslyckad strategi. Negativa räntor är inte bara ett tecken på att något står fel till i samhällsekonomin, det är även ett tecken på att politiken har nått vägs ende. Vi behöver en ekonomisk politik som höjer tillväxten snarare än en politik med negativa räntor som bara driver upp de privata skulderna och stora offentliga budgetunderskott som därmed den statliga skulden. Vägen framåt går genom strukturreformer av arbetsmarknaden och bostadsmarknaden – inte genom lån på framtida generationers bekostnad.”
”Vår bedömning är att det ska mycket till innan Riksbanken sänker räntan under nollan. Riksbanken valde att använda andra verktyg istället för styrräntan trots den synnerligen djupa kris som vi befinner oss vi. Det är tydligt att man ändrat sin bedömning om effekterna av negativa räntor.
Vad som dock skulle kunna föranleda en återgång till negativa räntor är om vi skulle få en snabb och omfattande kronförstärkning. Det skulle leda till att importpriserna faller vilket tynger inflationen. En annan faktor är inflationsförväntningarna som för närvarande ligger ett par tiondelar under målet på två procent enligt den senaste Prosperaundersökningen. Om inflationsförväntningarna kopplar loss från målet skulle det börja höjas röster inom direktionen för att sänka räntan.”
”Inte troligt.”