Rädda vittnet i Google-rättegången: ”Som en pistol mot huvudet”

Google är i hetluften.

Strax före påsk förlorade techjätten ett mål om nätannonser. Domaren slog fast att Google har monopol. 

Och veckan efter var det dags igen – en fortsättning på rättegången om dominansen inom onlinesök.

Domare Amit Metha konstaterade redan förra sommaren att Google har brutit mot konkurrenslagar och byggt ett olagligt monopol.

Nu handlar processen om nästa steg: vilket straff Google ska få. Justititiedepartementet, DOJ, som driver målet vill se kraftfulla konsekvenser – och stycka upp Google.

Google vill – föga förvånande – rucka på så lite som möjligt.

Rättegången i den federala domstolen på Constitution Avenue i Washington har redan hållit på en vecka.

Domare Mehta är huvudpersonen. Normalt kan åhörare och advokatteam få en hint genom att läsa signalerna. Vad frågar domaren om? Hur skeptisk är han mot argumenten?

– Domare Amit Metha är svår att få grepp om. Han ställer skarpa frågor – men ger inga ledtrådar om vilka straff han lutar åt, säger Bryan Koening, journalist specialiserad på konkurrensfall, till Omni.

Enligt DOJ har Google byggt “vallgravar” runt sin söktjänst och gjort det i princip omöjligt för konkurrenter att ta sig in.

Google betalar varje år över 20 miljarder dollar till Apple – för att vara förvald sökmotor i iPhones. Liknande avtal finns med Samsung och andra stora tillverkare.

Dessutom finns Googles söktjänst inbakad i Googles egen superpopulära webbläsare Chrome.

– Google är som ett oljebolag som köper alla bensinstationer vid varje motorvägsavfart, sa DOJ:s huvudadvokat i förhandlingen.

– Utan drastiska åtgärder för att minska dominansen händer ingenting.

Att vittnen i maffiarättegångar kan känna sig oroliga är en sak. Men i en civil rättegång mot Google?

Dmitry Shevelenko, affärschef för AI-startupen Perplexity, som kallats som vittne, sa först nej. Han var rädd för repressalier, förklarade han.

Perplexity är beroende av Googles ekosystem och infrastruktur och startuptoppens oro blev en viktig poäng i rättsalen – som ett konkret exempel på hur Google påverkar branschen.

– Google har mycket makt. Det är som att ha en pistol riktad mot huvudet, sa Shevelenko när han beskrev rädslan för att stå upp mot Google.

Han beordrades trots motståndet till rätten. Och när han väl satt i vittnesbåset tog han chansen att pitcha idén att hans bolag skulle få köpa Chrome av Google.

Om den inte ens tre år gamla startupen skulle klara av att driva en jättewebbläsare som Chrome?

– Jag tror vi skulle klara det, svarade Shevelenko självsäkert.

DOJ vill ta i med hårdhanskarna för att stävja Googles dominans.

Dels vill man förbjuda Google från att ingå exklusiva avtal med Apple och Samsung. Dels vill man tvinga Google att sälja webbläsaren Chrome, där söktjänsten är förintstallerad.

Och, sist men inte minst, kräver man att Google ska dela med sig av sitt värdefulla sökindex – datan över vad världens användare letar efter online – så att konkurrenter som Duck Duck Go och Open AI kan få en rättvis chans att bygga egna sökmotorer.

Google försvarar sig med att man frivilligt gjort förändringar för att minska dominansen.

Bolaget varnar för att en uppstyckning skulle slå mot både användare och innovation.

– Om vi splittras kan internet bli långsammare, sämre och dyrare, argumenterade Googles advokater i rätten.

Chromechefen Parisa Tabriz, som också hördes i veckan, förklarade att det är omöjligt att sälja Chrome. Webbläsaren är beroende av andra delar av bolaget, och att tvinga Google att sälja en produkt man byggt från scratch är helt fel väg att gå, menade Tabriz.

Tidigare kanske svaret varit ja.

Men nu stöper AI om hela spelplanen, konstaterar Google i sin blogg.

”Branschen förändras snabbt, med nya aktörer och nya sätt att hitta information – vilket har gjort konkurrensen ännu hårdare.”

Chattbottar som Chat GPT visar att aktörer kan utmana sökdominansen – om de får tillgång till de verktyg de behöver. Idag har Open AIs bot 160 miljoner användare om dagen – fyra gånger så många som Googles motsvarighet Gemini.

Nick Turley från Open AI vittnade om att företaget försökt samarbeta med Google för att få tillgång till deras sökindex – men nekats.

– Det är omöjligt att bygga en bra sökmotor utan rätt data, sa han.

Om domaren tvingar Google att öppna upp sina data och sökinfrastrukturer, kan det ge konkurrenter en chans, menar Open AI.

Men Google håller inte med. Man pekar på risken att USA förlorar sin position som som global techledare. Dessutom är det en säkerhetsfråga för användarna.

”Google skulle tvingas att dela dina mest känsliga och privata sökfrågor med företag du kanske aldrig ens har hört talas om – och därmed äventyra din integritet och säkerhet”, skriver Google i sin blogg.