”Räntor hetare placering än på många år – så investerar vi 100 000 kronor”

Louis Landeman

Chef för kreditanalys, Danske Bank

”I min mening framstår ränteplaceringar som ett mer attraktivt sparalternativ än på länge då räntorna stigit så kraftigt under det senaste året. Om man jämför den ränta som nu ges på olika företagsobligationer är den i flera fall högre än den direktavkastning man får på aktierna i samma bolag.

Det framstår som extra attraktivt med tanke på att obligationsägarna befinner sig före aktieägarna i ett bolags prioritetsordning. I det fall ett företag skulle få finansiella problem är utdelningen till aktieägarna därför ofta det första man drar ner på eller ställer in. Mot det ska ställas att aktieägarna kan komma att erhålla mer pengar i utdelning om företaget går bra. Dessutom kan då aktien komma att stiga i värde, vilket innebär att aktieägarna har en eventuell uppsida på sin investering som obligationsägarna inte har.”

Cathrine Danin

Investeringsstrateg, Söderberg & Partners

”Över tid brukar börsen avkasta bättre än räntor, men det förutsätter att småspararen är villig att ta mer risk. Den senaste tidens ränteuppgång har dock gjort tillgångsslaget attraktivt igen och det kan åter fungera som en ’kudde’ vid marknadsoro.

Till och med augusti i år har Stockholmsbörsen avkastat cirka 7 procent, vilket kan jämföras med minus 1 procent för svenska statsobligationer och cirka 1 procent för svenska bostadsobligationer. En placering på sparkonto kan för närvarande ge en ränta på 3-4 procent, beroende på finansiellt institut och löptid. Med andra ord kan räntor vara attraktivt för småspararen, men valet av sparform beror på tidshorisont och riskvilja.”

Johan Hagbarth

Placeringsstrateg, SEB

”Det är klart mer attraktivt än på många år, vi har ju åter fått mer normala räntor i systemet. När vi nu också ser inflationen falla tillbaka kommer många ränteplaceringar att ge rimlig avkastning, rensat för inflation, vilket absolut talar för att ha en andel ränteplaceringar i sin portfölj.”

Katarina Ponsbach Carlsson

Förvaltare, Lannebo Fonder

”Räntor har stigit och kreditpåslagen normaliserats, så nu får man betydligt mer betalt för företagsobligationer än tidigare. Sen beror det såklart på vad man tror om aktiemarknaden. Men generellt så har du betydligt lägre volatilitet i räntefonder än aktiefonder och nu börjar ändå avkastningen närma sig en långsiktig aktieavkastning.”

Louis Landeman

Chef för kreditanalys, Danske Bank

”För många företagsobligationer utgivna av bolag med hög kreditkvalitet består just nu en stor del av avkastningen av den underliggande räntan, medan kreditriskpremien är en mindre del. Så även om räntorna just nu generellt befinner sig på en hög nivå är inte kreditriskpremierna just nu på en speciellt hög nivå.

Snarare befinner de sig kring den långsiktiga genomsnittsnivån. Det gör att det kan finnas en viss sårbarhet på ’high yield’-marknaden i det fall vi skulle hamna i en mer allvarlig lågkonjunktur med stigande konkursnivåer. Av den anledningen skulle jag just nu föredra att ha en större andel ränteinvesteringar med lägre kreditrisk och en mindre andel ränteinvesteringar med högre kreditrisk.”

Cathrine Danin

Investeringsstrateg, Söderberg & Partners

”Jag tror att vi är vid, eller nära, räntetoppen. Däremot tror jag att det dröjer något innan marknadsräntorna faller eftersom investerare måste bli övertygade dels om att inflationen fortsätter ned och stabiliseras kring 2 procent, och dels om att centralbankerna är klara med höjningar.

Det är fortsatt gynnsamt klimat för företagsobligationer och därför skulle jag placera en större andel av pengarna i sådana fonder, gärna med lägre kreditvärdighet (’high yield’). För att sprida riskerna skulle jag även placera en del pengar i företagsobligationsfonder med högre kreditbetyg (’investment grade’) och endast en mindre andel i fonder som placerar i stats- och bostadsobligationer. För närvarande ger bostadsobligationer en bättre avkastning än statsobligationer. Mitt resonemang bygger på att jag inte räknar med en kraftig uppgång av konkurser och att osäkerheten på aktiemarknaden förblir låg.”

Johan Hagbarth

Placeringsstrateg, SEB

”Jag skulle sprida min risk över de olika segmenten på räntemarknaden. De pengar som jag kan behöva tillgång till relativt snart skulle jag placera i lågriskfonder, men komplettera dessa med lite ’high yield’-obligationer för chans till god avkastning på längre sikt. Ränteplaceringar är svårt, ett bra alternativ är en flexibel fond där förvaltaren kan anpassa portföljen efter marknadsläget.”

Katarina Ponsbach Carlsson

Förvaltare, Lannebo Fonder

”Jag skulle köpa och har köpt Sustainable Corporate Bond under året. Den har begränsad risk och ändå en förräntningstakt (förväntad avkastning på tolv månaders sikt vid ett oförändrat ränteläge, reds anm) på cirka 7 procent.”

Louis Landeman

Chef för kreditanalys, Danske Bank

”Är det viktigaste att maximera avkastningen eller föredrar man stabilitet? Behövs pengarna inom en snar framtid eller ska kapitalet växa över en längre tid? Den typen av frågor bestämmer hur inriktningen på investeringen bör se ut.

Generellt sett kan man säga att sparande i obligationer lämpar sig för de personer som vill ha en hög säkerhet i sitt sparande och som även har behov av att få en viss summa pengar utbetald varje år.”

Cathrine Danin

Investeringsstrateg, Söderberg & Partners

”Det är helt avhängt vilken tidshorisont och riskvilja man har. När man tänker kring dessa parametrar bör man fundera över pengarnas syfte och hur ekonomin i övrigt ser ut. Generellt sätt brukar man kunna acceptera mer risk om tidshorisonten är lång.”

Johan Hagbarth

Placeringsstrateg, SEB

”Andelen räntor kontra aktier styr ju risken, vilket är ett individuellt beslut. Men givet att räntor ger så pass god avkastning som nu, samtidigt som börsen svajar, kan det vara en god idé även för den som har hög riskvilja att addera en andel räntor i portföljen, kanske runt 20-30 procent. Och för alla som har en idé om vad ränteandelen ska vara i normalläget är det läge att ha minst så mycket ränteplaceringar i dagsläget.”

Katarina Ponsbach Carlsson

Förvaltare, Lannebo Fonder

”Det beror på din riskaptit och längden på ditt sparande. Men har du pengar du ska använda inom fem år kan det vara klokt att inte ha allt på börsen eller om det är pengar som du inte vill ta lika mycket risk med.”

Louis Landeman

Chef för kreditanalys, Danske Bank

”För en traditionell korträntefond med låg risk kan avkastningen ungefärligen ligga kring 3 till 5 procent. För en företagsobligationsfond med medelhögrisk kan avkastningen grovt ligga mellan cirka 5-10 procent.

För den som vill gå ännu högre upp på riskskalan och till exempel investera i en ’high yield’-fond som tar högre kreditrisk eller använder sig av en högre belåningsgrad kan avkastningen bli ännu högre. De här exemplen gäller primärt för den svenska kreditmarknaden. I det fall man vill se på ränteplaceringar i andra valutor inklusive tillväxtmarknaden kan skillnaden i avkastning variera ännu mer.”

Cathrine Danin

Investeringsstrateg, Söderberg & Partners

”En femårig svensk företagsobligation med kreditbetyget BBB brukar ge en ränta som är drygt 1 procentenhet över den förväntade reporäntan (cirka 3,5 procent enligt marknaden). Därmed kan man räkna med en ränta på cirka 4,5 procent för ett sådant värdepapper. En femårig bostadsobligation brukar ha en ränta som är cirka 0,5 procentenheter högre än den förväntade reporäntan, det vill säga cirka 4 procent i dagsläget.

För att ställa det i relation till något är den väntade årliga snittavkastningen på Söderberg & Partners ränteportfölj drygt 4 procent, om alla räntor stannar på nuvarande nivå. Med andra ord kan investeringar i räntebärande värdepapper vara minst lika attraktivt som placeringar på sparkonton.”

Johan Hagbarth

Placeringsstrateg, SEB

”Det beror mycket på vilka ränteplaceringar vi talar om, vilket i sin tur beror på vilken risk man kan acceptera. Men generellt kan sägas att räntefonder med lägre risk (obligationer med hög rating och relativt kort löptid) har en löpande avkastning på runt 3,5-4,5 procent.

Obligationer med mellanrisk, som är utgivna av företag med hög kreditrating (så kallad ’investment grade’), ger en avkastning som är någon procentenhet högre än så. Samtidigt har företagsobligationer med högre risk, som benämns ’high yield’, en löpande avkastning på bortåt 7-8 procent. Dessa tal är inte den avkastning man faktiskt får utan en indikation på ett år sikt. Det kan bli lägre eller högre beroende på marknadsrörelser.”

Katarina Ponsbach Carlsson

Förvaltare, Lannebo Fonder

”Vi har tre fonder med olika riskprofil. Lannebo Räntefond Kort har enbart så kallade ’investment grade’-obligationer (hög kreditvärdighet). Den har en förräntningstakt på cirka 5 procent per år nu. Lannebo Sustainable Corporate Bond tar lite mer kreditrisk och har en förräntningstakt på cirka 7 procent och Lannebo High Yield som investerar i högavkastande obligationer cirka 9 procent. Det är större risk för problem i bolag med högre risk så det får man såklart ta i beaktning när man väljer.”