Efter finanskrisen 2008 följer några goda år för börsen och ABB:s aktie tuffar på i samma riktning – vare sig mer eller mindre. Men 2015 har intresset för automationsbolaget svalnat helt.
Verksamheten har svällt med förvärv och aktien handlas med en så kallad konglomeratrabatt. Börsspråk för ”det här är för spretigt för vi ska kunna räkna på det ordentligt”. Jämfört med andra industrikollegor på börsen är dessutom lönsamheten låg. Medan Atlas Copco stoltserar med en rörelsemarginal på 20 procent är ABB:s bara hälften så hög.
Redan 2015 kliver aktivistinvesteraren Cevian med Christer Gardell i spetsen in i ägarlistan. Gardell dundrar om att det fanns dolda värden och att verksamheten bör styckas upp. Men inget händer. Till slut får Christer Gardell nog, och när han tröttnar hanterar han det genom att köpa mer aktier.
Framför allt är det divisionen Power Grids som retar upp Gardell, och många med honom. Krafttransformatorer passar inte ihop med robotar och elektrifiering. Men det är inget som biter på vd Ulrich Spiesshofer och på kapitalmarknadsdagen meddelar han att verksamheten minsann ska vara kvar.
Gardell sätter ner foten. ”Ni har 18 månader på er att få upp aktien till en värdering i linje med konkurrenterna.” Men när tidsfristen löper ut står aktien lägre än när hotet uttalades.