I Norge fick aktieköpande ministrar gå – ska Sverige införa ny lag?

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M). (Viktoria Bank/TT)

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) deltog i ett regeringsbeslut som gynnade ett företag hon nyligen köpt aktier i. Agerandet har fått kritik och väckt liv i debatten om vad som egentligen är lämpligt när det gäller politikers aktieinnehav.

– Ytterst handlar det om förtroendet för regeringen, säger juristen Claes Sandgren till Omni.

Vad har utrikesministern gjort?

I maj förra året köpte dåvarande migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) aktier till ett värde av knappt 10 000 kronor i det svenska it- och försvarsbolaget Mildef.

En månad senare deltog hon i ett regeringsbeslut om att köpa in stridsfordon 90, som Mildef är underleverantör av. Beslutet ledde till att Mildefs aktie steg på Stockholmsbörsen – och följdaktligen ökade även värdet på Malmer Stenergards innehav.

Mildefs aktie har stigit omkring 200 procent sedan maj i fjol. Här är stridsvagn 90 under militärövningen Aurora 23 i juni 2023. (Johan Nilsson/TT)

I början av mars 2025 avslöjade Sveriges Radio Ekot det hela, och oppositionens kritik lät inte vänta på sig. S-toppen Mikael Damberg kallade Malmer Stenergards agerande för ”djupt olämpligt” och Vänsterpartiet anmälde ministern till Konstitutionsutskottet.

– En minister ska inte agera på ett sånt sätt så det kan rubba hennes förtroende, sa Håkan Svenneling, utrikespolitisk talesperson för V, till Ekot.

Malmer Stenergard, som i dag är utrikesminister, menar i sin tur att hon inte har gjort något fel.

– För mig är det viktigt att följa det regelverk som finns och som innebär att innehavet registreras, men också att jag följer de jävsregler som finns. Då ska jag ju inte vara med och fatta ett beslut som rör det här bolaget och det har jag inte heller varit, sa hon till radion den 10 mars.

Maria Malmer Stenergard (M) säger att hon inte gjort något fel. (Christine Olsson/TT)

Har hon gjort något fel då?

I Sverige får politiker äga aktier men det finns flera regler och riktlinjer för att undvika intressekonflikter och säkerställa transparens. Riksdagsledamöter måste anmäla till Regeringskansliet om de äger aktier över ett visst värde i ett bolag eller gör förändringar i sina innehav. De får inte heller delta i beslut som rör bolag där de har finansiella intressen.

För ministrar, som ju är en grupp som Maria Malmer Stenergard tillhör, gäller även etiska riktlinjer. Det handlar om att man bör undvika innehav som över huvud taget kan skapa misstankar om intressekonflikter. En minister får inte heller delta i ärenden där hen har personliga ekonomiska intressen.

Att Malmer Stenergard äger aktier är alltså inte fel – det är det flera i riksdagen som gör. Ekots granskning visar inte heller att några företagsnamn nämndes i det regeringsbeslut som Malmer Stenergard deltog i och som i slutändan gynnade hennes investering.

Claes Sandgren, seniorprofessor vid Centre for commercial law vid Stockholms universitet, tycker ändå att Malmer Stenergards agerande är olämpligt – både att hon köpt aktier och att hon deltog i regeringsbeslutet om stridsfordon 90.

– Jag tycker att det är olämpligt för att det kan vara förtroendeskadligt, säger han till Omni.

Claes Sandgren är seniorprofessor i civilrätt vid Stockholms universitet. Han har bland annat gett ut boken ”Korruption, intressekonflikter, maktmissbruk och maktfullkomlighet”. (Jonas Ekströmer/TT)

Finns det några liknande fall?

Sverige är relativt förskonat när det kommer till högt uppsatta politiker och tveksamma aktieinnehav. 2022 skapade Liberalernas partiledare Johan Pehrsons innehav i skolkoncernen Atvexa rubriker.

Kritiker menade att det kunde vara föremål för en intressekonflikt med tanke på partiets profilering i utbildningsfrågor. Men Pehrsons Atvexa-innehav blev inte så mycket mer än just rubriker.

Annat är det i Norge. Där ledde ett stort avslöjande om politikers aktieinnehav 2023 till att två statsråd tvingades avgå. Som konsekvens öppnade statsminister Jonas Gahr Støre för att strama åt reglerna när det gäller ministrars börsförehavanden. I dag måste en politiker som ska sitta i den norska regeringen antingen sälja eller frysa sina innehav under tiden som minister.

Ola Borten Moe var ett av statsråden som tvingades avgå i Norge efter att han avslöjats med att ha köpt vapenaktier samtidigt som regeringen beställt vapen. (Ole Berg-Rusten / NTB)

Seniorprofessor Claes Sandgren säger att man kan överväga att strama upp reglerna även i Sverige.

– Jag ska inte påstå att man ska införa precis de regler som de har gjort i Norge. Men man kan lära sig av dem, säger han till Omni.

Att statsråd, trots de etiska reglerna och trots risken för intressekonflikter, ändå fortsätter att ha aktier tror Sandgren beror på en enda sak:

– Alla köper väl aktier för att tjäna pengar.

”Det handlar om förtroende och integritet för ministern”

Claes Sandgren

Om Malmer Stenergard gjort något klandervärt eller inte är det nu upp till Konstitutionsutskottet att granska.

Vad Claes Sandgren tycker råder det däremot ingen tvekan om:

– Det jag framför allt tycker är att statsråd inte ska köpa och sälja aktier under sin ämbetsperiod. Det handlar om förtroende och integritet för ministern och ytterst om förtroendet och integriteten för regeringen, säger han till Omni.

Vill du läsa mer?

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen