”Så låter du känslor och fomo gynna din portfölj”

Människan är till sin natur både känslostyrd och förlusthatande – inga positiva egenskaper på börsen, enligt en gammal sanning. Men tänk om man skulle omfamna det i stället för att kämpa emot det?

I sin gästkrönika skissar Länsförsäkringars strateg Anders Nordberg upp en plan för hur en sådan portföljstrategi skulle kunna se ut.

2024 var ett år där teknikaktier dominerade rubrikerna; Nvidia, Amazon och resten av Mag 7-gänget, drivet av AI-euforin och en kraftigt ökande efterfrågan på molntjänster och avancerad datorkraft. Värderingarna steg markant mot historiskt höga nivåer.

Marknaden skiftar dock oftast precis när något känns självklart – och denna gång hette skiftet Deepseek. Det kinesiska företaget kan ha revolutionerat AI-träning genom en öppen källkodsmodell med dramatiskt lägre kostnader, som skulle kunna utgöra ett hot mot övriga högspenderande AI-spelares affärsmodeller.

När marknadslandskap förändras snabbt, behöver investerare en strategi som är robust. Särskilt mot investerarens egna känslor. Den klassiska lösningen? Håll dig till en strategi, var disciplinerad och undvik känslostyrda beslut.

Men är det verkligen rätt väg? I stället för att kämpa mot dessa beteenden kanske vi ska omfamna dem – men med en begränsad insats. Kanske något i den här stilen:

Först: En långsiktig strukturell allokering 

Här sätter du en slags grundplåt till vad din portfölj ska uppnå och vilken risk du är villig att ta. Allokering mellan olika tillgångar bestäms och ska inte förändras beroende på vad räntan är just i dag eller hur börsen gick förra året. Här krävs en rationell analys som är hållbar oavsett marknadsläge.

Sedan: En liten del avsätts för fria idéer

Avsätt kanske 5 procent av din portfölj (vartannat år?). En liten leklåda där du tillåter dig själv att investera i det som känns rätt, även om det inte alltid passar in i den övergripande strategin. Det kan vara en ny teknologi, en trend du tror på eller en ny idé som i dagsläget inte har en tydlig affärsidé men som på något utmanar nuvarande strukturer? Andra år går den till AI, kvantfinans, miljöteknik eller vad som helst; kanske till och med en säljoption på Nvidia? Poängen är att du kan tillfredsställa din nyfikenhet utan att riskera alltför mycket. 

Varför detta fungerar?

1. Du kan hantera fomo – fear of missing out – på ett produktivt sätt. I stället för att impulsivt jaga heta marknadstrender med hela portföljen kan öka eller minska exponeringen med din lilla leklåda.
2. Du håller dig öppen för nya idéer. Historiskt är de bästa nya investeringarna osäkra och oprövade. Med leklådan kan du kan du vara med tidigt utan att satsa hela ditt kapital.
3. Du hanterar förlustaversion bättre. Om du redan bestämt att en del av portföljen är för spekulation, blir det lättare att acceptera misslyckanden. Det är en naturlig del av strategin.
4. Du rensar bort gamla misstag vid bestämda intervall. Eftersom denna budget återställs årligen, blir du inte fast i dåliga investeringar. Varje period börjar du om med nya möjligheter.

Investera som en rationalist, men tänk som en människa
Traditionella investeringsråd förespråkar ofta total disciplin, men investeringar handlar också om intuition, nyfikenhet och intellektuell stimulans. Genom att låta sig vara lite känslostyrd men i det lilla. Så blir det lite lättare att låta den stora delen vara.

Nästa gång du lockas av en trend eller en idé som känns rätt – låt den få en chans, men på dina villkor. Ge den en fast och liten budget, sätt gränser. Marknader förändras ständigt, men med rätt balans mellan disciplin och intuition kan du navigera osäkerheten – och hitta möjligheterna där andra ser och faller offer för risker.

Lycka till därute!

Läs mer om och av Anders Nordberg: