Så ser den efterlyste Wirecard-chefens hemliga liv i Ryssland ut

Jan Marsálek är född i Österrike och har tjeckiskt påbrå. Hans farfar, Hans Marsálek, var en socialistisk motståndare till nazisterna i andra världskriget och misstänks ha spionerat för Sovjetunionen.

År 2000 började Marsálek arbeta för det då ett år gamla fintech-bolaget Wirecard i München. Tio år senare blev han företagets operativa chef. De kommande åren växte företaget i rasande fart och det hade vid sin höjdpunkt ett högre börsvärde än Deutsche Bank.

Redan under denna tid ska Marsálek ha haft samarbeten med den ryska underrättelsetjänsten och han misstänks för att bland annat ha medfinansierat Rysslands krig i Syrien med pengar från Wirecard.

2020 avslöjades att nästan två miljarder euro i bolagets balansräkning inte existerade. Ledningen anklagades för omfattande bokföringsfusk och marknadsmanipulation. Vd:n, Markus Braun, greps.

Marsálek var däremot spårlöst försvunnen. Tysk polis ska ha letat efter honom i både Afrika och Asien, men utan att hitta honom.

Kort efter försvinnandet rapporterade bland andra Bellingcat att det fanns anledning att tro att Marsálek hade flytt till Ryssland, men han har inte kunnat lokaliseras – tills nu.

På ytan, en vardaglig tillvaro. Övervakningsbilder visar hur han går hand i hand med en rödhårig kvinna på Moskvas gator. Men en grupp grävande reportrar från bland annat The Insider, Der Spiegel och den tyska tv-kanalen ZDF har samlat in information som ger en annan bild.

Rörelsedata, som journalistnätverket har kommit över, visar hur han rör sig mellan de olika underrättelsetjänsternas huvudkontor. Nätverket misstänker att Jan Marsálek är anställd av Rysslands inrikessäkerhetstjänst FSB, men har även kunnat observera att han har besökt den militära underrättelsetjänsten GRU:s huvudkontor.

Den rödhåriga kvinnan han har synts med är inte heller vem som helst. Tatiana Spiridonova, Jan Marsáleks flickvän, är anställd av en organisation som tillhör FSB.

Tämligen.

– Det är inte möjligt att röra sig mellan de ryska underrättelsetjänsternas huvudkvarter på det sättet som vilken österrikisk medborgare som helst, säger Christian Rohde, ZDF-reporter och en av journalisterna bakom granskningen.

Reportrarna har också fått tag på chattmeddelanden som ger gott om tydliga ledtrådar. I ett skryter Marsálek för en numera dömd bulgarisk spion, att han bär runt på ett brev från FSB som ger honom amnesti för vanliga brott.

Detta verkar dock ha återkallats efter att den brittiska underrättelsetjänsten grep den bulgariska spionen, för två år senare åkte Marsálek fast för att ha kört vårdslöst på en elsparkcykel nära Kreml. Boten blev ytterligare pusselbit för journalistnätverket då han angav en av hans fingerade identiteter för polisen.

Bland annat smugglade Marsálek ut en dator med ett Natokompatibelt krypteringssystem, som hade stulits i Wien. Något som skulle kunna användas för att studera hur alliansens kryptering fungerar.

Datorn togs emot i Istanbul av Marsáleks flickvän. Hennes rörelsedata visar hur hon inte långt efter att ha mottagit datorn befann sig vid FSB:s högkvarter i Moskva.

Journalistnätverket har också kunnat spåra upprepade besök som Marsálek ska ha gjort till de ryskockuperade områdena i Ukraina. Vad exakt han gjorde där är oklart, men bilder som reportrarna har kommit över visar hur han poserar i militäruniform, med ett Z på bröstet. Bokstaven tolkas som en symbol för stöd till den ryska “särskilda militära operationen” i Ukraina.

Redan före Wirecards sammanbrott byggde Marsálek ett agentnätverk bestående av personer från den österrikiska underrättelsetjänsten.

När företaget kraschade 2020 kunde han med hjälp av sitt kontaktnät snabbt gå under jorden. Journalistnätverket har kunnat identifiera digitala spår som ledde till Belarus varifrån han misstänks ha slussats vidare till Moskva.

Väl i Ryssland bytte Marsálek namn och utseende. Han misstänks ha använt sig av minst sex olika identiteter, bland annat av två ortodoxa präster, en belgare och en fingerad ukrainare. För att maskera sitt yttre har han genomgått hårtransplantationer, och flera plastikoperationer.

Interpol har begärt en utlämning av Marsálek, men Moskva har vägrat.

Startskottet för granskningen blev domen mot en bulgarisk spionring i London under våren. Bland mängder av rättsdokument fann journalistnätverket chattmeddelanden från finansiären av spionringen som visade sig vara Jan Marsálek.

Nästa steg var att hitta och spåra upp honom i Ryssland. Det kan verka omöjligt, men faktum är att landet är ett av de mer transparenta vad gäller sådan information.

– Ryssland är en övervakningsstat och alla övervakningsstater har ett problem. Den som samlar mycket data på sina medborgare riskerar att andra får tag på den, säger ZDF-reportern Christian Rohde.

Läckaget möjliggörs av den omfattande korruptionen som Ryssland präglas av. Reportrarna behövde alltså bara vända sig till rätt person, vifta med en bunt pengar och vips fick de allt från rörelsedata, flygbokningar och myndighetshandlingar.

Vill du läsa mer?