Så tar du smartare beslut med hjälp av börspsykologi

När det gäller pengar och investeringar kan din egen hjärna vara din värsta fiende, skriver New York Times och går igenom några av de vanligaste fallgroparna.

En skulle kunna kallas ”yolo-effekten” – baserat på uttrycket ”you only live once” – ett kognitivt bias som gör att människor ofta övervärderar nuet på bekostnad av framtiden. Det leder ofta till överkonsumtion och nöje för stunden, trots att pengarna skulle kunna ge ett högre värde längre fram.

Ett annat feltänk är optimism-bias, att vi generellt överskattar sannolikheten för positiva utfall och underskattar sannolikheten för en negativ utgång.

Status quo-bias förklarar vår ovilja till förändring, vilket gör att vi kan ha svårt att komma igång eller öka sparandet.

Bandwagoneffekten beskriver i sin tur vår tendens att fatta beslut baserat på vad andra gör. Under pandemin, när framgångsberättelser om börsen spreds som löpeld i sociala medier, kände många att de var tvungna att haka på.

– När man ser hur andra tjänar pengar så tänker man ”jag måste gå in”, säger Richard Wahlund, professor på Handelshögskolan i Stockholm, till TT.

Enligt den Nobelprisade psykologen Daniel Kahneman tar förvaltare ofta för stora risker och gör bristfälliga beslut som leder till förluster. Småsparare är ännu sämre, sa han under Amundi World Investment Forum i  fjol, enligt Placera.

Det vanligaste felet som sparare gör är just olika typer av kognitiv bias, menar Kahneman. Av samma skäl spår han att artificiell intelligens till stor del kommer att ersätta människor när det gäller börsinvesteringar i framtiden.

– AI är brusfritt och det är hela tiden möjligt att kalibrera och förbättra. Det lär och det lär mycket mer och snabbare än någon människa kan göra.