Sedlarna är snart slut – så fungerar ekonomin i krigets Gaza

– Vissa sedlar är fortfarande i omlopp, men i väldigt små mängder. Större sedlar som 100 eller 200 shekel är särskilt sällsynta, eftersom bankerna inte förses med nya, säger Abdul Aysha.

Gazas ekonomi vilar på israelisk valuta. När det senaste kriget bröt ut den 7 oktober 2023 ströp Israel all leverans av kontanter till Gazaremsans banker.

I början av det här året var Gazas banksystem förstört till 98 procent, noterade Världsbanken.

Då fanns det fortfarande två bankomater (av 94 innan kriget) som fungerade mer eller mindre.

– Nu fungerar ingenting, varken bankkontor eller bankomater, säger Abdul Aysha.

De få sedlar som fortfarande är i omlopp är i så dåligt skick att handlare sällan accepterar dem.

Den palestinska myndigheten har varit finansiellt stryktålig och kreativ. Olika Swishliknande appar har hållit systemet på en miniminivå under lång tid. I vintras räknade Världsbanken med att det fanns 530 000 elektroniska plånböcker, laddade med sammanlagt 40 miljoner dollar i Gaza.

Men när man inte kan räkna med ett stabilt internet, då vägrar många handlare acceptera elektroniska betalningar, i den mån de ens har utrustning för det.

Återstår alltså kontanter. Men har man pengar på ett konto eller i en elektronisk plånbok måste man gå genom en mellanhand som sitter på de sällsynta sedlarna. För att konvertera lönen, besparingarna eller hjälpen utifrån till kontanter så kräver mellanhanden en avgift.

– De informella kontantmarknaderna tar runt 40–45 procent i kommission för att ge dig kontanter, säger Abdul Aysha.

Nivån kan skilja beroende på sedlarnas kvalitet.

När en vapenvila trädde i kraft i början av året – och hjälp kom in utifrån – så sjönk kommissionen till runt 5 procent. Då höll många kontantväxlare inne med sedlarna för att få upp priserna.

När kriget sedan återupptog med full kraft så sköt kursen i taket igen.

När det varken finns digitala betalsätt eller kontanter får man försöka handla på kredit. Av någon som har förtroende för att man kommer att betala tillbaka när saker och ting faller på plats igen.

– Nu har köpmän börjat vägra att sälja på avbetalning eller kredit. De har förlorat hoppet om att kunderna ska kunna betala tillbaka, säger Abdul Aysha.

Många kunder har dessutom förlorat all källa till inkomst i takt med påtvungna förflyttningar och förstörelse. Inte minst marknadsförsäljarna och deras familjer.

– Det gäller speciellt de som levde på den dagliga handeln på marknaden med små inkomster, säger Abdul Aysha.

De överlever nu enbart med humanitär hjälp, när sådan finns.

– Inte ens de som hade pengar klarar av att köpa när priserna rusar. I den mån det överhuvudtaget finns några varor, säger Abdul Aysha.

När inget annat återstår återgår folk till det mest primitiva stadiet av ekonomi: byteshandel.
Det har skapats grupper på Facebook Marketplace och i andra sammanhang där man byter varor och tjänster, utan att blanda in andra betalmedel. En frisör kan erbjuda en klippning mot grönsaker. Mat byts mot bränsle.

– Många använder det som tillfälliga lösningar, säger Abdul Aysha.

Efter byteshandeln finns bara en sak kvar att hoppas på: att hjälpen släpps in.