Sektorerna som riskerar att drabbas mest av nya tullarna

”Sverige är ett litet och exportberoende land”, har varit en av de vanligast förekommande meningarna i kommentarerna under det senaste årets tulloro. Och det är ingen underdrift. Drygt hälften av Sveriges BNP kommer från export.

USA är förvisso en av de viktigaste marknaderna, men trots det är det bara drygt 5 procent av den svenska exporten som ligger på förhandlingsbordet när Trump osäkrar handelsvapnet.

I en intervju med SVT säger finansminister Elisabeth Svantesson att Sverige klarar ytterligare tullar på 10–15 procent.

Enligt Kommerskollegiums beräkningar ökade exporten till USA under pandemiåren, men har sedan dess legat relativt stabilt. Men sedan tullarna infördes i april förra året minskade exporten till USA med 16 procent fram till november förra året.

Nu har även konjunkturen fått sig en knäck under den här perioden, så vad som är tullar och vad som är annat är svårt att säga. Å andra sidan påverkar tullarna även magkänslan hos de amerikanska kunderna som blivit mer försiktiga med beställningar när tullosäkerheten är så pass hög.

Att tullarna fått effekt vittnar även vd-orden i börsbolagens rapporter om. Så att tullarna biter är tydligt. Erfarenheter från förra årets tullchock visar hur sårbarheten skiljer sig åt mellan branscherna som toppar exporten till USA.

Fordon och fordonsdelar är den största exportkategorin till USA. Efter att tullarna infördes i april förra året drabbades den här sektorn hårdast och under från april till november föll exporten med 26 procent jämfört med samma period föregående år.

För fordonsbolagen har den springande frågan varit hur mycket av produktionen som ligger i USA. Här har AB Volvo en lite bättre sits än det utflugna syskonet Volvo Cars.

Med stor del av tillverkningen i amerikanska fabriker har de direkta tulleffekterna varit begränsade för lastbilstillverkaren. Däremot krymper orderboken när kunderna håller hårdare i plånboken.

För redan pressade Volvo Cars är läget mer prekärt. Bolaget jobbar med att flytta produktion till fabriken i Charleston, men försäljningen till USA har minskat med 9 procent under förra året. Det kan ses i ljuset av att den amerikanska personbilsmarknaden växt med 9 procent under samma period.

Men underleverantörer längre bak i kedjan riskerar att drabbas lika mycket – om inte mer eftersom många även har kunder i USA. Bland börsbolagen finns till exempel bilsäkerhetstillverkaren Autoliv.

Autoliv har dock klarat sig relativt väl och förra årets nio första månader ökade i stället försäljningen med 3 procent, bland annat med draghjälp av region Amerika. Viss påverkan finns och bolaget uppskattar tulleffekterna till 0,2 procent på rörelseresultatet.

Industrimaskiner är den näst största exportkategorin. Tullarna har varit kännbara, men inte i samma omfattning som för fordonsindustrin och exporten till USA minskade bara med 8 procent under perioden som Kommerskollegium tittade närmare på i höstas.

En kanariefågel i gruvan för industrin är SKF. Kullager får inte bara bilar att rulla och bolagets produkter finns på de flesta platser där en maskin snurrar. Bolaget drabbas dessutom av tullar på råmaterial i form av stål och aluminium. Men även här har effekterna så här långt varit hanterbara.

Atlas Copco är en annan industrijätte med stor exponering mot USA. Cirka 25 procent av omsättningen ligger i Nordamerika. Men orderingången ökade trots allt med 27 procent i det tredje kvartalet, även om tullkostnader har satt press på marginalerna.

Ett gemensamt tema är att bolagen har lyckats väl med att kompensera med prishöjningar. Flera av industrijättarna rapporterade i det tredje kvartalet att det mesta av tulleffekterna parerats av prishöjningar fullt ut. Så har även Sandvik med 25 procent av omsättningen i USA. Orderingången tycks inte heller ha påverkats i någon större omfattning.

Elektronik är den tredje största exportkategorin till USA. Sektorn pressas från flera håll av tullar eftersom priserna på komponenter steg.

Ett av de största bolagen är Ericsson som varnat för tulleffekter ända sedan de dök upp på agendan. 40 procent av försäljningen kommer från USA – en siffra som minskat från 45 procent i det första kvartalet förra året.

Men här påverkas jämförelsen av starka siffror året före, så återigen är det svårt att säga vad som är vad. Klart är i vart fall att bolaget med Börje Ekholm i spetsen kämpar med kostnaderna. Personalen har minskats vid flera tillfällen och så sent som i förra veckan kom besked om att 1 600 tjänster försvinner i Sverige.

På konsumentsidan hittar vi Electrolux. Vitvarubolaget har haft det kämpigt en längre tid och pressas hårt av försiktiga konsumenter. I USA har dock efterfrågan varit motståndskraftig eftersom marknaden inte fullt ut skickat vidare de ökade tullkostnaderna till konsument.

Det innebär å andra sidan att det är svårt för Electrolux att kompensera med pris. I synnerhet mot bakgrund av de prishöjningar som redan gjorts på grund av inflationen, något vd Yannick Fierling påpekade i rapporten för det tredje kvartalet.

Frågan är hur vitvarujätten klarar av att hantera ytterligare tullar utan att behöva höja priserna mer än sina amerikanska konkurrenter.

Läkemedel är den fjärde största exportkategorin till USA för Sverige. Men sektorn är lite av ett specialfall. Här är beroendet mer jämlikt eftersom USA är mer importberoende än inom många andra produktkategorier.

Patent och marknadsgodkännanden är dessutom centralt och det är inte bara att ersätta ett läkemedel med ett annat – i vart fall inte i en handvändning. Tullar riskerar att ge högre priser på livsviktiga mediciner och att skapa bristsituationer. För Vita huset är läkemedel därmed en mer politiskt känslig fråga och de hamnade därför i ett eget förhandlingsspår förra året.

Trump dammade till med hot om skyhöga tullar, uppemot 250 procent. Men under förhandlingarnas gång föll den här siffran och landade till slut på 15 procent. För vissa typer av läkemedel hamnade tullsatsen till och med på nära noll procent.

Men trots det här har exporten av läkemedel fallit rejält under april till november – närmare 35 procent enligt Kommerskollegiums uppskattningar. Kedjan är dock komplex och siffran ger inte hela bilden av hur bolagen har drabbats.

Företag som Astra Zeneca har som så många andra flyttat tillverkning till USA. Bolaget har till exempel utlovat en investering på 50 miljarder dollar i USA, däribland den största produktionssatsningen någonsin i USA.

Omdirigeringen dämpar effekterna i resultaträkningen, men påverkar exportsiffrorna negativt. Så för den svenska ekonomin blir effekten kännbar.

Huruvida det blir specialbehandling den här gången är samtidigt ytterst oklart.