Skattefritt ISK för 3 miljoner svenskar – får reformen avsedd effekt?

Reformen som kommer att ingå i höstbudgeten innebär att de första sparade 150 000 kronorna på ISK-konton blir skattefria nästa år och att gränsen höjs till 300 000 kronor 2026.

Därmed kommer nästan 4 miljoner svenskar att få lägre skatt på sitt sparande i aktier och fonder. Förutom sänkningen av ISK-skatten föreslår regeringen sänkt skatt på arbete, sänkt skatt för pensionärer och förlängt tilläggsbidrag för bostadsbidraget.

Sammantaget tror regeringen att det ska ge skjuts till sparandet.

– Jag hoppas att ännu fler ska känna att de har möjlighet att lägga undan pengar för att bygga upp sitt eget så kallade ”fuck off”-kapital, sa Liberalernas ekonomisk politiska talesperson Cecilia Rönn på dagens pressträff.

Medianbeloppet på investeringssparkonton är idag 78 000 kronor och tre fjärdedelar av alla ISK-sparare har mindre än 300 000 på kontot. För dessa blir därmed sparandet helt skattefritt.

För medianspararen blir effekten cirka 750 kronor per år. De största vinnarna på förslaget blir alltså de med 300 000 kronor eller mer på ett ISK-konto som får ta del av hela sänkningen. Jämfört med årets skatt innebär det runt 3 000 kronor mer att lägga till ”fuck off”-kapitalet.

Det är trots allt inga enorma summor det handlar om. I reda pengar motsvarar lättnaden en börsuppgång på 1 procent för den med 300 000 på kontot. Så kommer det verkligen att lyfta svenskarnas sparande i aktier och fonder?

Ja, tror Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi.

– ISK har blivit en succé. Vi har fått nästa 4 miljoner människor att spara i ISK och det är klart att det kan få fler att vilja börja spara, säger han till Ekot.

Från nätbankernas håll är reaktionerna också positiva.

– Det är jättebra att de tar ett första steg. Jag tror att det kommer att sänka trösklarna, men det är klart att det hade varit bättre att gå med 300 000 direkt, säger Avanzas privatekonom Felicia Schön till Omni Ekonomi.

Hon tror inte att det handlar om beloppen i sig utan signalvärdet. I dag ändras skatten beroende på statslåneräntan och hur insättningar och uttag gjorts under året, och det kan vara ”förvirrande för folk”.

Men alla är inte nöjda. Förutom de mindre oväntade brösttonerna från oppositionen, sågades förslaget av både Ekonomistyrningsverket och Konjunkturinstitutet när det skickades på remiss i våras.

De båda myndigheterna pekar bland annat på att större delen av skattesänkningen går till de som redan sparar mycket.

Sebastian Escobar-Jansson som presenterade remissvaret från KI:s håll pekade även på att sänkningen öppnar för skatteplanering inom familjen. Genom att sprida konton kan en familj på fyra sänka det beskattningsbara underlaget med 1,2 miljoner kronor.

Förslaget väntas kosta 7 miljarder per år i minskade skatteintäkter. Hur mycket regeringen räknar med att sparandet ska öka framgår inte av förslaget, något som KI anser måste till för att bedöma förslagets effektivitet.

De sju miljarderna är dessutom glädjekalkyler menade KI och ESV. Siffran bygger på förlorade intäkter från ISK. Skulle svenskarna flytta pengar från sparkonton till ISK kan kostnaden öka med 3 miljarder kronor enligt ESV.