Brandbomb mot Altman – därför växer AI-konflikten

Tidigt i fredags morse kastades en molotovcocktail mot Sam Altmans välbevakade hem i San Francisco.

En säkerhetsgrind sattes i brand, men ingen skadades.

Den misstänkte, en 20-årig Texasbo vid namn Daniel Moreno-Gama, försvann från platsen och dök senare upp vid Open AI:s huvudkontor, där han enligt polisen hotade med att tända eld på byggnaden.

Två dagar senare kom nya uppgifter om en misstänkt skottlossning nära Sam Altmans bostad. Enligt polis misstänks skott ha avlossats från en bil. Polisen utreder om det var ett dåd riktat mot Altman eller om det handlar om något annat.

Efter brandattacken skrev Altman själv på sin blogg:

”Rädslan och oron kring AI är berättigad. Vi bevittnar just nu en av de största samhällsförändringarna någonsin.”

Orden väger tungt – inte minst eftersom de kommer från en av personerna som driver utvecklingen snabbast.

Samtidigt tyder mycket på att han och Open AI själva har börjat ta oron på större allvar.

Bara dagar före brandattacken publicerade bolaget ett 13 sidor långt policydokument med en ovanligt tydlig varning: tekniken riskerar att förändra samhället snabbare än människor hinner anpassa sig.

Men det stannade inte där.

Dokumentet liknar snarare ett politiskt program – med förslag om robotskatt, fyradagarsvecka och en offentlig fond som ska ge medborgare del av AI-vinsterna. Som ett nytt samhällskontrakt för AI-eran.

Och det är där paradoxen ligger: bolaget som vill skriva nytt kontrakt är också med och river upp det gamla.

Den misstänkte 20-åringen i brandattacken hade enligt San Francisco Chronicle skrivit långa inlägg om sin rädsla för AI, och varnat för att tekniken kan leda till mänsklighetens undergång. Han har också kallat Sam Altman för ”patologisk lögnare”.

I ett inlägg i en Discord-grupp, kopplad till aktivistgruppen Pause AI, skrev han några timmar före attacken:

“Vi är nära midnatt. Det är dags att agera.”

Samtidigt har AI-motståndsrörelsen tagit avstånd från våld.

Under det senaste halvåret har protesterna mot AI i San Francisco vuxit – både i storlek och tonläge.

I slutet av mars drog det största demonstrationståget hittills genom stan. Aktivisterna stannade utanför Open AI, Anthropic och Elon Musks xAI med sina protestplakat.

”Stoppa dödsracet.”

”Vill ni gå till historien som de största skurkarna?”

Kravet var att AI-jättarna ska sätta utvecklingen på paus. Om alla bromsar samtidigt är det fullt möjligt, tror aktivisterna.

– AI-ledarna har aldrig pratat direkt med oss, säger Valerie Sizemore i den mer radikala aktivistgruppen Stop AI till Omni.

– Den dialogen behövs.

För Valerie bör en sådan dialog leda till en sak: att AI-jättarna lägger ner sin verksamhet helt och hållet.

Ja. Det säger statsvetaren Henry Brady på Berkeley, och pekar på en rad studier som visar just det.

– Precis som kärnvapen skapade djup oro under kalla kriget kommer AI att göra det i dag, säger han till Omni.

En ny opinionsundersökning från Quinnipiac visar att 80 procent av amerikanerna oroar sig för AI. 55 procent tycker att tekniken gör mer skada än nytta i vardagen, och 70 procent tror att AI hotar jobben.

– De här attackerna ska inte övertolkas. Men i ett populistiskt klimat blir klyftan mellan AI-experter och allmänheten en politisk fråga, säger Henry Brady.

Frågan är vad som är nästa steg i historien om AI-motståndet.

Historiskt har stora teknikskiften – från industrialiseringen och framåt – lett till både protester och våld.

Men AI-utvecklingen går snabbare än något tidigare skifte. Och klyftan mellan de som bygger tekniken och resten av samhället är redan stor.

På ena sidan: superanvändare som tävlar om att skryta med hur deras AI-agenter förvandlat arbetsdagen till en lång kaffepaus.

På den andra: människor som knappt använder chattbotar, och i stället oroar sig för massarbetslöshet och serverhallar som byggs i deras närmiljö.

Samtidigt öppnar Altman själv för att oron är befogad.

Det kan tvinga fram en ny fas.

– AI-ledare måste bli bättre på att överbrygga gapet mellan de som tjänar på tekniken och de som oroar sig för den, säger professor Brady.

Nästa stora utmaning för AI-topparna är inte bara att bygga mer kraftfull superintelligens – utan också att få människor att lita på dem.