Spac-fenomenet vaknar till liv – är hajpen på väg tillbaka?

Sedan början av året har så kallade sponsorer öst in över 4 miljarder dollar – motsvarande nästan 40 miljarder kronor – i amerikanska spac-bolag. Bara under första halvan av april fick skalbolagen ett tillskott på sammanlagt över en miljard dollar, enligt Bloombergs siffror.

Samtidigt har marknaden för traditionella börsnoteringar tvärnitat till följd av osäkerheten kring Donald Trumps ekonomiska politik.

Det här hör till viss del ihop, enligt IPO- och spac-rådgivaren Mark Schwartz vid redovisningsjätten EY.

– Spac-bolag tenderar att få ny fart under perioder då marknaden för traditionella börsnoteringar jobbar i motvind, säger han till Bloomberg.

Men den korrelationen håller inte alltid. Under de två senaste åren börsnoterades förhållandevis få bolag på traditionellt IPO-vis, och inte heller spac-upplägget var då särskilt frekvent förekommande.

Skillnaden nu är att spac-sponsorerna – investerarna – ändå verkar hysa visst hopp om framtiden, enligt Schwartz.

– De är optimistiska inför framtida affärer och det driver nu fram nya lanseringar av spac-bolag på marknaden, säger han till nyhetsbyrån.

Men med det sagt: Beloppen som hittills östs in i amerikanska spac-bolag är fortfarande betydligt lägre än under 2022. Däremot är dagens nivå markant högre än vad som varit fallet de senaste åren, enligt nyhetsbyråns sammanställning.

Inte toppen.

Enligt analysfirman Spac Review har 550 spac-bolag gjort förvärv sedan 2019. Två tredjedelar av dem har sedan fått se ett kursras på över 80 procent. Bara 40 stycken av de 550 spac-bolagen har en kurs som överstiger noteringskursen på 10 dollar.

Det kan jämföras med S&P 500 som är upp 77 procent sedan tidigt 2020, då spac-frenesin drog igång.

Bland de mer kända spac-noteringarna finns bettingbolaget Draftkings, elbilstillverkaren Lucid Motors och det omsusade kontorsbolaget Wework.

Draftkings är upp runt 80 procent sedan starten, medan Lucid Motors har gått åt andra hållet och rasat drygt 90 procent. Wework ansökte om konkurs ett par år efter sin spac-fusion och har nu privata ägare.

I Sverige hakade en handfull aktörer på trenden när det begav sig under pandemin. Av de mer namnkunniga kan nämnas investmentbolagen Creades och Bures respektive spac-bolag, Creaspac och ACQ Bure. Det var också de två som rönte mest uppmärksamhet bland Avanzas kunder, säger nischbankens sparekonom Philip Scholtzé till Omni Ekonomi.

Strax efter noteringen hade ACQ närmare 20 000 ägare hos Avanza, medan Creaspac hade drygt 11 000. Intresset fanns absolut, konstaterar han.

– Det var ju också väldigt omskrivet och skedde i en väldigt haussig period. Man var beredd att investera i något som man inte visste vad det var, förutom att de här spac-bolagen hade namnkunniga personer som många säkert tycker är duktiga investerare.

Creaspac, med tungviktaren Sven Hagströmer i spetsen, lyckades inte hitta något bolag att köpa upp och beslutade om avveckling förra sommaren.

Bättre gick det för ACQ Bure, som köpte upp it-säkerhetsbolaget Yubico i september 2023. Kursen är upp närmare 80 procent sedan starten, men har det senaste året seglat i motvind med ett kurstapp på runt 10 procent.

Nja, om man får tro bedömare som Bloomberg har talat med. Finansprofessorn Jay Ritter påpekar att andelen amerikanska spac-bolag som lyckades göra förvärv och sedan ge investerarna en hyfsad avkastning är väldigt låg.

Dessutom är andelen spac-ägare som väljer att begära tillbaka sina pengar – plus den ränta som oftast tillkommer – innan ett förvärv är klart ”skyhög”, enligt EY:s noteringsrådgivare Mark Schwartz.

För att komma åt det problemet behövs fler goda exempel, säger han till Bloomberg.

För svenskt vidkommande då? Det är inte omöjligt med en comeback – även om det inte är så troligt just nu, säger Avanzas Philip Scholtzé till Omni Ekonomi.

– En trigger skulle kunna vara att räntan har kommit ner. För några år sedan var känslan att det nästan fanns obegränsat med riskvilligt kapital. Där är vi inte riktigt nu.

En annan sak – förutom räntan – som talade för spac-upplägget som en attraktiv investeringsmöjlighet under pandemiåren var nyhetens behag, menar han.

– Det pratades mycket om det, medierna skrev om det och det var lite spännande. Men jag tror definitivt att om det skulle komma en massa nya spac:ar igen, skulle man ha i minne hur det gick senast. Många blev nog ganska besvikna över att det inte blev mer än vad det blev.

I investerarkollektivet överlag finns inget större sug efter spac-bolag för närvarande, säger han. IPO-marknaden är kall generellt och riskviljan mycket lägre än den var när det begav sig. Upplägget att investera i ett bolag som under tidspress ska hitta ett bolag att förvärva är inget som passar marknaden just nu, helt enkelt.

– Det är klart att det kan ändras, men min känsla är ändå att det är ganska svalt.