Sprinchorn: Energi är liv – framtiden i fusionsenergi

Fusion har länge legat som ett latent löfte att lösa alla mänsklighetens energiproblem för alltid. Och veckans genombrott ger hopp för framtiden. Men fram tills att energiomställningen är ett faktum behöver vi även investera i fossila bränslen i närområdet, skriver TIN Fonders Erik Sprinchorn i en gästkrönika.

Liv är energi. Energi är liv. En närmast matematisk identitet. Den här vintern kommer att tydliggöra detta för de flesta av oss på ett otvetydigt och ovälkommet sätt. Som läsare av de här krönikorna kanske noterat försöker jag oftast att förhålla mig konstruktiv och positiv till tillvaron. Fokuserar man på energi kan detta här och nu vara riktigt utmanande. Redan nu kan många räkna sig fram till att elräkningen för december kommer att gå till historien som den överlägset värsta någonsin. Med litet hopp om någon egentlig lindring i de likaledes tunga månaderna januari och februari.

Det är en grym ironi att det oljeeldande Karlshamnsverket nu går på högvarv och spyr ut koldioxid i ett land där så mycket politisk kraft ägnats åt att förändra samhälle och energipolitik i en mer hållbar riktning. Det är ingen lätt situation att ändra i närtid, ledtiderna mellan beslut och faktisk effekt är långa. Den bästa tiden att plantera ett träd (alternativt bygga ett kärnkraftverk) var för 20 år sedan. Låt oss komma ihåg att den näst bästa tiden trots allt är nu.

Ändå finns ljusglimtar på energiområdet. Amerikanska forskare har nyligen gjort ett genombrott inom fusionsenergi – en teknik som imiterar vad som händer i solen hela tiden. Fusion har länge legat som ett latent löfte att lösa alla mänsklighetens energiproblem för alltid. I den kärnkraft som används i dag slår man sönder tunga atomer och tar vara på den energi som frigörs. En bieffekt är det vi kallar avfall, som måste hanteras och lagras. Alternativt i framtiden återvinnas med ny teknik. I fusionskraft slår man i stället ihop väldigt lätta atomer (isotoper av väte) och frigör enorma mängder energi, men utan att skapa några farliga biprodukter.

Den stora utmaningen med fusionskraft är att man måste skapa ett superhett plasma som man på något sätt stänger in, oftast med gigantiska magneter. Med andra ord måste man peta in enorma mängder energi innan man kan få ut något. Under decennier – fram till nu – har ingen lyckats få ut mer än de petat in. Fusion har varit en energins Ebberöds Bank. Alltid lovande, men alltid ”30 år bort”. Alltför lätt för cyniker att skriva av som hopplöst.

Lawrence Livermore Labs har nu för första gången demonstrerat att man kan få ett positivt netto av fusionsprocessen. Troligen är detta den mest betydelsefulla tekniska bedriften 2022, till och med större än en artificiell samtalspartner från OpenAI (även om ChatGPT är genuint underhållande och i viss mån användbar). Fusionstekniken är trots det långt ifrån kommersiellt gångbar och en rimlig förväntan är att den ska kunna göra verklig nytta först andra halvan av detta århundrade.

Kanske kan en amiral och före detta chef för det israeliska ubåtsvapnet slå denna försiktiga prognos på fingrarna. Som ledare för ett litet bolag med backning från världsberömda investerare försöker han och hans team att skapa fusionskraft i ett väsentligt mindre fysiskt format än i de gigantiska labb som vi sett hittills. Min uppmaning till läsaren blir att hålla ögonen öppna för vad det lilla bolaget NT-Tao kan hitta på!

Vi gör klokt i att spänna atomen för vår vagn. Vägen dit (oavsett form av kärnkraft) kommer dock oundvikligen att involvera fossila bränslen. Allt annat vore farligt naivt att tro. Denna brygga behövs om vi inte ska krympa oss in i något slags globalt amish-samhälle, utan i stället med teknikens hjälp se fram emot fortsatt tillväxt och välstånd. Utan att för den sakens skull tära mer på planeten. Givet vad vi lärt oss om diktaturers fasoner och hur akut farligt det är att göra sig beroende av dem borde vi också inse att investeringar i fossila bränslen i demokratiska, politiskt stabila områden faktiskt är hållbara investeringar. Gas (hellre än olja eller kol) behövs för att balansera upp intermittenta energikällor som vind och sol. Gasspisar i stället för vedeldning i utvecklingsländer är en enorm miljövinst. Och stridsvagnarna som försvarar Europa kommer fortsätta att kräva diesel.

Bakgrund | Erik Sprinchorn

• Förvaltar TIN Fonder sedan starten 2019
• Har många års erfarenhet av aktieförvaltning, bland annat på Swedbank Robur
• Skriver om marknaden och marknadssentiment en gång i månaden.

Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.