”Stagflation i närtid är osannolikt”
Trots den eskalerande oron kring Iran och Hormuzsundet är risken för stagflation i Sverige liten på kort sikt. Nyckeln blir hur länge krisen drar ut på tiden – och hur världens ledare agerar. Det skriver Nordeas chefekonom Annika Winsth i en gästkrönika.
Krisen runt Iran och Hormuzsundet pågår för fullt och har gjort så i dryga åtta veckor. Ena dagen öppnas det för förhandlingar, nästa dag stängs den dörren. Ju längre tiden går desto större är risken att det får varaktiga ekonomiska effekter och så även på svensk ekonomi. Men där är vi inte idag.
I ett turbulent läge är det lätt att dra ut pilen i tangentens riktning, men det är mycket sällan det blir så. Det är klokt att vara ödmjuk och ingen av oss vet hur konflikten runt Hormuzsundet utvecklas. Men det vi vet är att det ekonomiska priset för att hålla det stängt är mycket högt för i stort sett alla.
Ovan talar för att politiska ledare runt om i världen gör sitt yttersta för att hitta en lösning. Den ambitionen och viljan ökar sannolikt i takt med att tiden går och konsekvenserna blir än mer kännbara. Öppnas Hormuzsundet någon gång fram till sommaren, finns det förutsättningar för att krisen inte får nämnvärda bestående effekter på svensk ekonomi.
När regeringen i förra veckan meddelade att den byter scenario från att kriget i Iran får en viss påverkan på svensk ekonomi till ett scenario med en påtaglig påverkan låter det mer illavarslande än vad jag tror att det är. När regeringen i juni uppdaterar sin prognos lär inte BNP-tillväxten revideras ned under
2 procent. En BNP-tillväxt på 2 procent är runt det historiska snittet. Inte heller
inflationen under innevarande år lär revideras upp över inflationsmålet på 2 procent.
Det är med andra ord inte så illa, utan mer ett normalt läge.
För att svensk ekonomi ska hamna i stagflation, ett ord bland annat riksbankschef Erik Thedeén lyfte i en intervju i SVT, krävs det en markant försämring av läget och en betydligt mer utdragen konflikt. Det går inte att utesluta, men det är ett scenario som är osannolikt i närtid med den informationen vi har idag. Inte heller lär vi i Sverige ransonera bensin och diesel i sommar.
Återhämtningen av svensk ekonomi pågår, men den är skör. Osäkerheten är stor och hur ledare som statsministern, finansministern och riksbankschefen uttrycker sig spelar roll.
Bakgrund | Annika Winsth
• Chefekonom Nordea.
• Har varit storbankens chefekonom sedan 2008 och deltar aktivt i den ekonomisk-politiska debatten.
• Skriver brett om makrofrågor varannan torsdag.
Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.