Ukrainas storlek och bördiga jord ledde till att landet fick epitet som ”världens brödkorg” och ”Europas kornbod”. Landet är en av världens största spannmålsproducenter och exporterade vete för motsvarande 120 miljarder kronor året före invasionen 2022.
Sedan dess är stora områden jordbruksmark under rysk kontroll. Det är välkänt att Ryssland ägnar sig åt omfattande plundring – redan i oktober rapporterade AP att talrika fartyg smugglat ut ukrainskt spannmål till hamnar i bland annat Turkiet, Syrien och Libanon. Något som med största sannolikhet är ett krigsbrott i sig.
På grund av omfattande kritik, och att rederier vägrat lägga till i ockuperade hamnar, fick Ryssland tonvis med vete som de inte kunde bli av med. För att bli av med de översvämmade lagren behövde landet förfina sina metoder.
Ett av sätten var att transportera det stulna vetet till Ryssland, i sig en stor veteproducent, och blanda det med ryskt spannmål.
”Det kommer vara omöjligt att spåra”, heter det i ett ryskt regeringsdokument som Haaretz har tagit del av.
Genom att analysera satellitbilder, fartygsdata och läckta dokument har tidningen kartlagt hur Ryssland gör för att exportera vetet till havs.
Det sker i flera olika steg för att försvåra spårning. Vetet lastas på fartyg som i sin tur lastar om det till de ”flytande magasin” som Ryssland förfogar över i Svarta havet. Därefter hämtas det av fartyg från den ryska skuggflottan. Omlastningen sker med fartygens spårsändare avslagna, ofta strax söder om Kertjsundet.
Några dagar senare slås spårsändaren på. Fartygen rapporterar större djupgående, vilket indikerar att det lastats under tiden.
