”Svårt att hantera vinstintressets baksidor”

Jonas Vlachos

Professor i nationalekonomi, Stockholms universitet

”Vinstintresset är bra så tillvida att det ger starka incitament att finna och nyttja lönsamma lösningar. Nackdelen ligger i att det i skolan lätt uppstår motsättningar mellan privata och allmänna intressen. Vinstintresset ger då starka incitament att prioritera det som är mest lönsamt, även om det krockar med allmänna intressen. Samtidigt är skolan en komplicerad verksamhet att reglera och kontrollera, bland annat då en stor mängd beslut måste anpassas till lokala förhållanden. Det är därför svårt att hantera vinstintressets baksidor.”

Johanna Jaara Åstrand

Ordförande, Sveriges lärare

”Skollagen säger att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt, men vinstincitamentet säger något annat. Vi menar att aktiebolag därför inte är en långsiktigt hållbar driftsform för att driva skolverksamhet. Nackdelarna är flera. Det skapar drivkraft att inte maximera kvaliteten i utbildningen.

Vinstintresset gör också något med utbildningen i stort. Marknadsskolan förändrar hela vårt förhållningssätt till utbildning. Ett exempel är att i det svenska systemet så konkurrerar skolorna med varandra, i stället för att samarbeta. Det försämrar för alla elever.

Vi är övertygade om att nyckeln till att ge alla barn och unga den utbildning de förtjänar är att ge rätt förutsättningar till de som ska göra jobbet. För det krävs både mer resurser och att de resurser som finns fördelas dit de gör störst nytta. I dag ser det inte ut så. Beroende på arbetsgivare och kommun kan förutsättningarna se radikalt annorlunda ut.”

Ulla Hamilton

Vd, Friskolornas riksförbund

”En långsiktigt hållbar verksamhet måste ha ett överskott, det vill säga vinst. Det är inte samma sak som att överskottet tas ut ur företaget. 78 procent av bortåt 400 000 friskoleelever i Sverige går i fristående skolor som drivs som aktiebolag. Ett vinstförbud skulle tvinga deras skolor att stänga. Det är en stor nackdel med ett vinstförbud. Fördelar med vinstdrivande verksamhet är att den för in externa pengar i skolsektorn som investeras i utbildning och utveckling av skolvärlden. Om privata företag kan tjäna pengar på att bygga motorvägar och sjukhus, driva äldreomsorg och laga skolmat är det rimligt att man också kan tjäna pengar på att bedriva bra undervisning.

[...] Man ska veta att en överväldigande majoritet av landets friskolor inte alls drivs av att tjäna pengar. De flesta aktörer är små och drivs av engagemang för att skapa bättre skolor för våra barn. Att verksamheten drivs i form av aktiebolag handlar oftast om att det är den ekonomiskt säkraste och mest transparenta verksamhetsformen.”

Jonas Vlachos

Professor i nationalekonomi, Stockholms universitet

”Se till att friskolornas ersättning anpassas till att de har ett mindre omfattande uppdrag än de kommunala skolorna. Gör det också svårare att konkurrera med ett visst elevurval genom att införa ett gemensamt skolval där platserna inte kan paxas. Styr även upp betygssättningen så att det blir svårare att konkurrera med frikostiga betyg, och öka insynen i friskolorna genom offentlighetsprincip.”

Johanna Jaara Åstrand

Ordförande, Sveriges lärare

”Staten måste ta huvudansvaret för finansiering och resursfördelning. Ersättningen till skolor måste i högre grad kopplas till det uppdrag de har. Att det går att göra vinst på låg lärartäthet och avsaknad av rätt lokaler och skolgårdar visar på att finansieringssystemet är felkonstruerat och belönar felaktigt agerande från skolorna.

Vi vill ta ut en ny riktning, där staten tar ett mycket större ansvar för likvärdigheten. Där skolvalet reformeras i syfte att bryta segregationen och möjligheten att ta ut vinster fasas ut. Där yrkeskunnande respekteras.”

Ulla Hamilton

Vd, Friskolornas riksförbund

”Det viktigaste är att göra skolpengssystemet mer transparent. Det är i dag, enligt till exempel Riksrevisionens färska rapport, svårt att avgöra om skolpengen har rätt storlek eftersom kommunerna, som bestämmer storleken, när de räknar på sina egna skolors kostnader gör det otydligt och godtyckligt. Dessutom kan de snabbt ändra sig, vilket gör det svårt för friskolorna att planera. Riksrevisionens enkät till kommunerna visar att det går att följa beräkningen av skolpengen för enbart 4 procent av alla svarande kommuner.

Lagen ställer krav på tydlighet och transparens, men de kraven följs inte. Här behövs tydliga centrala riktlinjer för hur skolpengen ska beräknas. Systemet med tilläggsbelopp för elever med särskilda behov behöver också förbättras så att det blir rättssäkert utifrån individens behov.”

Jonas Vlachos

Professor i nationalekonomi, Stockholms universitet

”Det stora problemet med vinsten är de incitament som den ger upphov till. Att vinstintresset åtminstone lokalt ger upphov till bristande kvalitet är rätt uppenbart, men det är svårare att säga något om vinstmarginalerna i skolan i stort. Utdelningarna är i sig små men det beror delvis på att vinstmarginalerna används för att expandera verksamheten. Vidare lockar stora marginaler fram fler etableringar vilket driver ner marginalerna. Varken utdelningar eller marginaler säger alltså något särskilt om hur utbildningen påverkas av vinstintresset.”

Johanna Jaara Åstrand

Ordförande, Sveriges lärare

”Det är ju klart att så länge inte varje krona används till undervisning så går en för liten andel till eleverna. Och om det finns skolor där resurserna räcker till att dela ut vinst är det mest ett tecken på att de är överfinansierade och i så fall finns det andra skolor och andra elever som behöver dem bättre.”

Ulla Hamilton

Vd, Friskolornas riksförbund

”Skolan är antagligen den viktigaste uppgiften vårt samhälle har – att se till att våra barn och ungdomar lär sig för framtiden. I det perspektivet är det förstås lätt att tycka att vi aldrig kan satsa mycket nog på våra elever. Men mot bakgrund av de många kommunala skolor som misslyckas med sitt uppdrag och det omfattande slöseri som pågår i offentlig verksamhet – särskilt när den inte är konkurrensutsatt – har friskolorna bidragit mycket till att höja kvaliteten i undervisningen.

Dessutom har alla svenska elever numera möjligheten att själva välja skola, beroende på vilken pedagogisk modell som passar en själv. Det fria skolvalet är värt oändligt mycket för de elever som inte får den utbildning de förtjänar i kommunala skolor, som mobbas eller inte trivs i den skola som råkar ligga närmast hemmet. Det finns all anledning att vara stolt över det svenska skolpengssystemet som innebär att rik som fattig kan välja skola. Så ser det inte ut i andra länder, där styr plånboken om du kan välja en privat skola.”