”Svenskarna ratar tillväxtmarknadsfonder”

Tillväxtmarknadsfonder är ett bra sätt att få exponering mot några av världens största bolag och marknader som går sin egen väg. Ändå är svenskarna försiktiga med att investera i tillväxtmarknader. Klokt eller inte, frågar sig Morningstars fondredaktör Johanna Englund i en gästkrönika.

Fonder är ett bra sätt att nå tillväxtmarknader, men sparare har tappat tron.

Tillväxtmarknadsfonder utgör en ytterst liten del i svenskarnas portföljer, trots att de kan vara ett enkelt sätt att få exponering mot några av världens mest kända, och största, bolag. Totalt förvaltar tillväxtmarknadsfonder strax under 2 procent av de svenskregistrerade fondernas kapital, och det senaste året har nästan 7 miljarder flödat ut från kategorin Global Emerging Markets Equity.

Tillväxtmarknaderna tenderar att gå sin egen väg, åtminstone i högre grad än de utvecklade marknaderna. Det ger dem en fördel som diversifierare för portföljer som är tunga i amerikanska och andra utvecklade aktiemarknader. Tack vare den lägre korrelationen har tillväxtmarknadernas fristående volatilitet en dämpad inverkan på en global portfölj.

Enligt uppgifter från IMF utgjorde de 24 länder som ingår i MSCI Emerging Market Index tillsammans 13,4% av den globala nominella BNP 1988. Den siffran växte till 35,7% i slutet av 2022. Under de senaste 10 åren har tillväxtmarknaderna stått för 53,3% av världens nominella BNP-tillväxt.

I Morningstars tillväxtmarknadsindex står Indien och Kina för den största exponeringen, följt av Taiwan och Sydkorea. De största portföljinnehaven består av ett gäng välkända namn, såsom Taiwan Semiconductor Manufacturing, Tencent Holdings, Samsung Electronics och Alibaba Group.

Svenska fondsparare, som snarare väljer att spara i globalfonder eller Sverigefonder, missar således exponering mot en massa länder som kan vara svåra att nå utan en tillväxtmarknadsfond. Inte ens med en globalfond kommer man få en särskild stor exponering mot dessa länder och bolag, då den amerikanska marknaden dominerar globala index, såväl som många aktivt förvaltade globala portföljer. Exempelvis står Indien endast för 2,6% i Morningstar Global Markets Index, medan Kina och Taiwan står för 2,4% respektive 2,1%.

Samtidigt går det inte att blunda för den komplexitet som råder i tillväxtekonomier. Det innebär att fondförvaltare måste navigera mellan olika rättssystem, marknadsstrukturer och instabilitet. Dessa komplikationer minskar marknadens effektivitet och skapar risk för investerarna. I teorin borde risktagandet belönas med högre avkastning för investerarna, men så kommer inte alltid att vara fallet.

Om vi kollar på utvecklingen de senaste fem åren har en tillväxtmarknadssparare sett sitt sparande växa med 37,6%, att jämföra med ett Sverigeindex som är upp 69,5% eller ett globalindex som klättrat 76,5%.

Sparare tycks dock se en fördel med en exponering mot tillväxtmarknadsfonder ändå, då kategorin sett inflöden på längre sikt. 2024 är faktiskt det första året med ett negativt nettoinflöde i kategorin Global Emerging Markets Equity på 15 år. Det viskar om en vilja att vara exponerad mot dessa marknader trots dess relativa underavkastning mot många övriga marknader. Men med det sagt är det en ytterst liten del av kapitalet som placeras i denna kategori, en allokering som kan tänkas klok ur ett diversifierings- och riskperspektiv.