Tillväxt nu och muskelkraft sen – det hoppas experterna på i jättebudgeten

Reformutrymmet på 80 miljarder kronor som finansminister Elisabeth Svantesson (M) lade fram vid pressträffen på Harpsund var större än väntat. Vissa kallade det till och med en ”monsterbudget”. Lågkonjunkturen är envis och Sverige har ”brutalt starka statsfinanser”, sa finansministern.

– Jag känner att det här är en välavvägd budget. Den kommer att göra skillnad för människor runt om i Sverige.

Familjer och hårt arbetande människor ska prioriteras. Skattesänkningar för hushåll och företag är att vänta enligt finansministern. Men kampen mellan Tidöpartierna om hur jättebudgeten ska fördelas är inte klar än och konkreta detaljer uteblev.

Klart är att budgeten är en valbudget som tvingar regeringen till en balansakt. Sötsaker till väljarna måste balanseras med en mer fiberrik finanspolitisk kost för framtiden.

Så hur gör man det och var tycker experterna att pengarna borde hamna?

Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, vill förvisso se åtgärder i budgeten som hjälper tillväxten kortsiktigt men framför allt åtgärder som bygger muskelkraft långsiktigt. Helst vill han att utdelandet av sötsakerna lämnas till Riksbanken.

– Penningpolitiken bör vara ”första linjens försvar” när det i grund och botten rör sig om en tillfällig tröghet i svensk tillväxt, säger han till Omni Ekonomi.

Han menar att finanspolitiska beslut är svårare att ändra på snabbt, om inflation och tillväxt rör sig, än vad penningpolitiska är.

En av de större nötarna att knäcka är konsumtionen och hushållens framtidstro. För det behövs mer pengar i plånboken. Skattesänkningar är med andra ord att vänta – och det är bra menar Bergqvist och får medhåll av Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg.

Den förra skattesänkningen gynnade främst höginkomsttagare och hon menar att det vore bättre, och inte helt osannolikt, att regeringen nu vänder sig till de lägre inkomstgrupperna.

– Av erfarenhet vet vi att stöd till konsumenterna får bäst effekt när de riktas mot hushåll med lägre inkomster, säger hon till Omni Ekonomi.

Men skattesänkningar är inte bara valfläsk. De kan även bidra till att öka arbetskraftsutbudet och därmed skapa förutsättningar för en mer långsiktig tillväxt, menar Robert Bergqvist.

Alexandra Stråberg tror även att barnbidraget kan bli föremål för en höjning. I kombination med sänkt skatt för lägre inkomster kan det vara en bra åtgärd, menar hon.

En sektor som har haft det tufft är byggbranschen. När räntor och inflation slog till tog det tvärstopp för branschen som står för drygt 10 procent av Sveriges BNP. Det förhöjda rotavdraget som infördes i maj tycks så här långt ha gett effekt på privatsidan. Många menar dock att det är viktigare att få fart på nybyggnationen, som i princip står helt stilla.

– Jag tror att det skulle vara bättre med åtgärder som lyfter bostadsbyggandet än ett förlängt rotavdrag som det spekuleras i, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till Omni Ekonomi.

Många säger att de vill bo i hus någon gång. Samtidigt har det byggts väldigt lite småhus de senaste 10–15 åren, och i synnerhet de senaste tre åren.

Boije menar att borttagen stämpelskatt för de som beställer ett småhus eller borttaget tak för uppskov med kapitalvinstbeskattning skulle vara vettiga åtgärder.

– Jag tror dock att man kommer att prioritera en förlängning av det tillfälligt höjda rotavdraget, före åtgärder riktade till att stötta småhusbyggandet, säger han.

Förutom de direkta plånboksfrågorna pågår redan större satsningar på försvar och rättsväsende. Med försvarssatsningen kommer stora infrastrukturinvesteringar. På temat långsiktighet behövs även åtgärder inom digital infrastruktur och AI, menar Bergqvist. Men även anpassningar av arbets- och bostadsmarknad till de fyra megatrenderna geopolitik, teknologi, energiomställning och demografi som just nu påverkar svensk ekonomi.

Alexandra Stråberg lyfter fram vikten av skola, den strukturellt höga arbetslösheten och klimatsatsningar. Men hon är inte så optimistisk till att de områdena kommer att få den uppmärksamhet de förtjänar när valbudgeten ska sättas ihop.

– Ekonomen bör ha förståelse för denna typ av politiska prioriteringar med kortsiktiga inslag men jag vill samtidigt att riksdagen inte släpper taget om det långsiktiga behovet att bygga Sverige starkare, summerar Robert Bergqvist.