Toppekonomer och Thedéen gör vitt skilda bedömningar – varför?

Upp ett snäpp till i juni eller september, och sedan ska styrräntan parkera där fram till början av 2026. Det var vad Riksbanken flaggade för i samband med den senaste räntehöjningen i april.

Men tunga bankekonomer ger inte mycket för den prognosen. Nordeas chefekonom Annika Winsth spår att Riksbanken sänker i början av nästa år, och får medhåll av Länsförsäkringars dito Alexandra Stråberg.

Enligt SEB:s färska prognos lär räntechocken lätta rejält nästa år, då tre räntesänkningar väntas med start i april.

Vice riksbankschef Per Jansson avfärdar bestämt pratet om stundande sänkningar.

– Det är inte alls vår plan, sa han nyligen i SVT:s Morgonstudion.

Nu biter snabba räntehöjningar på svensk ekonomi och hushållens efterfrågan. Riksbanken kommer behöva bromsa nedgången i konjunkturen efter ett förlorat år. Så motiverar Nordeas Annika Winsth att hon tror på räntesänkningar.

– Jag möter dagligdags företag i alla olika branscher och det är påtagligt att något har hänt på kort tid, säger hon till Omni Ekonomi och fortsätter:

– I stället för som tidigare skicka vidare kostnadsökningar, och ibland mer än vad som behövdes, är det nu ett helt nytt tonläge och mer ifrågasättande av priser som blir tydligare för varje vecka som går.

Länsförsäkringar räknar i sin tur med att inflationen svalnar ”ganska snabbt” under 2023 och att konjunkturen fortsätter att försvagas.

– I början av nästa år är vår bedömning att inflationen kommer vara nära målet samtidigt som arbetslösheten kommer vara högre än i dag. Då är det också naturligt för Riksbanken att sänka räntan, säger Alexandra Stråberg till Omni Ekonomi.

Men Riksbanken visar hittills inga tecken på att byta fot om räntan. Förvisso reserverade sig vice riksbankscheferna Anna Breman och Martin Flodén, som utgör en tredjedel av direktionen, mot den senaste dubbelhöjningen i april.

Men även de duvaktiga ledamöterna betonar att penningpolitiken behöver vara åtstramande under en betydande tid framöver. Det framgår av senaste Riksbanksprotokollet.

Bankekonomer och Riksbankens ledamöter baserar sina prognoser på samma makrostatistik och är skolade i samma ekonomiska teorier. Det finns flera förklaringar till att bedömningarna ändå blir så olika.

– Riksbanken tittar på inkommande data. Risken är dessvärre stor att den är gammal redan när den publiceras då omställningen nu går snabbt, säger Annika Winsth.

Alexandra Stråberg pekar på att Riksbankens räntebana också är ett signalverktyg, till skillnad från bankernas prognoser.

– Om räntebanan skulle signalera lägre ränta i vinter, skulle det till viss del motverka den förda penningpolitiken. Sådan hänsyn tar inte vi, säger hon.

Under den utdragna perioden där räntan låg nära noll, fanns det en samsyn bland ekonomer om att så skulle förbli. Dramatiken som följde – där räntan rusat från noll till 3,5 procent på ett år – öppnar för en större spridning av tolkningarna om vart räntan är på väg.

Det är samtidigt inte nytt att Riksbankens räntebana ifrågasätts av ekonomer. Snarare är det regel än undantag.

– Nordea har länge haft betydligt mer aggressiva sänkningar än Riksbanken i prognosen, säger chefekonomen Annika Winsth.

Hon utvecklar:

– Personligen tror jag även det finns en chans att Riksbanken inte höjer räntan mer. Råvarupriser och företagens prisplaner är tydligt ned, samtidigt som inflationen kom in lägre än förväntat i april och inhemsk konjunktur viker påtagligt. Inbromsningen lär vara än tydligare i slutet av juni då Riksbankens nästa räntebeslut tas.