Trump vill behålla flygplan från Qatar – därför upprör biblioteksplanerna

Varje amerikansk president har möjlighet att bygga upp ett eget bibliotek för att i allt väsentligt förvara viktiga dokument och annat relaterat till mandatperioden. Men vad som till en början mest var en arkiveringsmöjlighet, har utvecklats till att bli rena museer över presidentskapet.

Flera presidenter har byggt stora komplex för ändamålet, inte sällan med kurerade utställningar och andra artefakter med relevant värde. Huvudattraktionen i Ronald Reagans (president 1981–1989) bibliotek i Kalifornien är exempelvis ett avställt Air Force One-plan. George HW Bushs (1989–1993) bibliotek rymmer en bit av Berlinmuren och i John F Kennedys (1961–1963) dito har man byggt upp en kopia av Ovala rummet, med skrivbord och allt.

Att bygga upp och se efter dessa bibliotek kostar pengar, en nota som kongressen ogärna står för. Därför får presidenterna själva se till att skaffa fram de medel som behövs, plus 60 procent av de uppskattade kostnaderna för att hålla museet i skick. Pengarna kommer allt som oftast från privata bidragsgivare av olika slag. Det faktum att dessa bidragsgivare tillåts vara anonyma har varit ett rött skynke för kritiker, som gärna lyfter risken för korruption.

Framför allt pekar de på riskerna för att mer eller mindre illvilliga aktörer ska kunna köpa inflytande och gunst av presidenten, och få politiska fördelar i utbyte mot bidrag till biblioteksfonden. Det faktum att bidragsgivarna – och beloppen – tillåts vara anonyma är extra infekterat.

Det finns historiska exempel på etiskt tveksamma donationer på båda sidor av den politiska spelplanen. Demokraten Bill Clinton, till exempel. Timmarna före hans mandatperiod löpte ut benådade han miljonären och tillika dömde ekobrottslingen Mark Rich, sedan Richs exfru lovat donera en halv miljon dollar till Clintons biblioteksfond.

Några år senare filmades en republikansk lobbyist när han – till synes – erbjöd utländska aktörer möten med topprepublikaner i utbyte mot bidrag till George W Bushs biblioteksfond.

Den demokratiske senatorn Elizabeth Warren presenterade tidigare i somras ett lagförslag för att öka transparensen och därmed, menar hon, minska korruptionsmöjligheterna.

– Utländska regeringar, människor som söker nåd och bolag som gör affärer med den amerikanska regeringen kan dumpa tiotals miljoner dollar i de här skräpfonderna, medan presidenten fortfarande sitter i Vita huset och kan ta beslut som avgör deras framtid. Det är fel, sa Warren i samband med att hon la fram sitt lagförslag.

Sedan Donald Trump klev på sin andra mandatperiod i januari har han dragit flera nyhets- och sociala medier-bolag inför rätta med anklagelser om ditt och datt. Stämningarna har i flera fall sedan lett till förlikningar, där bolagen ifråga gått med på att betala tiotals miljoner dollar till Trumps biblioteksstiftelse.

Det är inte alltid Trump har haft på fötterna juridiskt i dessa stämningsmål, enligt oberoende juridiska experter. Snarare har bolag gått med på förlikning för att inte presidenten ska få för sig att stoppa stora affärer, kontrakt och fusioner, menar man.

Man kan till och med se det som utpressning. Det säger Tim Naftali, senior forskare vid Columbia Universitys School of International and Public Affairs.

– Presidenten skrattar förmodligen åt det faktum att han lyckats få dessa mediabolag att hjälpa honom bygga en helgedom för att hedra Trumpåren, säger han i NPR-podden ”On the media”.

Sammantaget bedöms Trump ha tagit in i alla fall 63 miljoner dollar på det här sättet – men eftersom bidragsgivare får vara anonyma är det bara stiftelsen som vet de exakta beloppen.

Det faktum att Trump börjat ta in pengar till sin biblioteksstiftelse så tidigt i sin andra mandatperiod är ett annat, potentiellt ganska allvarligt problem, menar Naftali.

– Det ger utländska intressen och regeringar enorma möjligheter att göra honom glad.

Precis. Tidigare i somras meddelade Donald Trump att han – eller formellt USA:s regering – accepterar det Boeing 747-plan som Qatars kungafamilj donerat. Planet överlämnades ”utan motkrav” och ska sedan ingå i Trumps presidentbibliotek efter att hans mandatperiod är slut, enligt Vita huset.

Enligt Trump vore det dumt att tacka nej till ett ”kostnadsfritt, väldigt dyrt plan” som blir flygfärdigt snabbare än ett nybygge direkt från Boeing. Men visst, det ska byggas om så att det uppfyller den rigorösa säkerhetsstandard som presidentens Air Force One-plan kräver. Kostnaden för ombyggnaden är hemligstämplad, men i amerikanska medier cirkulerar uppgifter om att notan kan landa på uppemot en miljard dollar av skattebetalarnas pengar.

Planet värderas i grunden till 400 miljoner dollar. Det är det i särklass största enskilda ”bidraget” en president någonsin fått till sin biblioteksstiftelse, vilket har fått både anhängare och kritiker att ilskna till. I vanliga fall är värdegränsen för gåvor till officiella tjänstemän 480 dollar.

Den konservative poddaren Dan Shapiro har kallat flygplansgåvan ”sunkig” och den högerlutande influeraren Lara Loomer menar att det är en ”plump” i administrationens protokoll att ta emot planet.

Trump har själv sagt att han ”aldrig skulle tacka nej till ett sådant erbjudande”. Vid ett tillfälle kommenterade han kritiken med en parallell till golfspel, skriver The Guardian.

– När de låter dig få en putt, plockar du upp bollen och går till nästa hål och säger ”tack så mycket”.

Att låta skattebetalarna stå för notan för ombyggnaden av planet – och sedan behålla det själv efter mandatperioden är ytterligare en kränkning, menar politikprofessorn Jacob T Levy i en opinionstext i Washington Post. Samtidigt är det inte emot gällande regelverk. Det faller liksom mellan springorna. Planet ska dock inte användas efter mandatperiodens slut. I stället ska det – precis som med planet i Reagans museum – ställas av och ställas upp utanför ”Trumpinstitutionen”, som Trumps framtida bibliotek har kommit att benämnas som.

Icke desto mindre, menar kritiker, har Qatar nu en hake värd 400 miljoner dollar på en av världens mäktigaste män. Det samtidigt som presidentens familjeföretag Trump Organizations nyligen offentliggjorde en ny Trump-resort vid Qatars kust, ett projekt som drivs tillsammans med kungarikets fastighetsbolag Qatari Diar.

Tim Naftali, seniorforskaren vid Columbia, ser trovärdigheten gå utför i snabb takt.

– Den här mandatperioden försöker presidenten inte ens skapa illusionen av en linje mellan sina privata och finansiella intressen. Problemet är mycket större än bara biblioteksfonden.