Hem

Uttagen stoppas och tumultet sprider sig – därför oroar privat kredit

Illustrationsbild. (Richard Drew /AP/TT)

Få hade koll på tillgången förrän paniken utbröt. Nu seglar privat kredit upp som det nya orosmolnet på finansmarknaden. Det är trångt i dörren när många vill sälja och bolagen tvingas till drastiska åtgärder. Omni Ekonomi reder ut vad som egentligen har hänt – och effekterna för småsparare.

Varför allt tal om privat kredit?

Det är ovanligt stökigt på marknaden för privat kredit.

Tillgångsklassen som blivit uppmärksammad i negativa ordalag handlar i grund och botten om lån till företag. Mer specifikt sådana som förmedlas utanför obligationsmarknaden och den traditionella banksektorn. Lånen ges till bolag längre ut på riskskalan och som uppfattas som än mer riskfyllda i rådande mjukvarufrossa.

Lockelsen med tillgångsklassen är hög avkastning i goda tider. Den har blivit allt mer populär i breda lager efter att finansbranschen öppnat upp handeln för småsparare. Numera kan vem som helst få exponering via särskilda privat kredit-fonder och börsnoterade bolag som Blue Owl Capital. Tidigare var det bara institutionella placerare och förmögna vip-bankkunder som var betrodda.

BDC:er

Samlingsnamn för börsnoterade bolag, som består av privat kredit-lån. Förkortningen står för ”Business Development Company”. Blue Owl Capital och FS KKR Capital tillhör de största spelarna.

Privat kredit är i huvudsak ett amerikanskt fenomen. Sedan marknaden öppnades upp har rådgivare börjat kränga produkterna som blivit ett vanligt inslag i amerikaners pensionssparande. Men även svenskar har ägarintressen genom Andra AP-fonden.

Vad ligger bakom marknadsoron?

AI-hotet mot mjukvarusektorn är huvudbry nummer ett just nu. Farhågan är att bolagen inte kommer kunna betala tillbaka i fall den nya tekniken saboterar deras möjligheter att tjäna pengar.

Till saken hör att mjukvarusektorn står för en betydande andel av lånen: 26 procent, enligt JP Morgan.

Det faktum att privat kredit befinner sig i en onoterad miljö, utan krav på rapportering enligt börsregelverk, spär på oron. Det skapar frågetecken kring hur tillgångarna ska prissättas, påpekar Stefan Westfeldt, chefsförvaltare på Vinga.

– Bara den osäkerheten gör folk nervösa, säger han till Omni Ekonomi.

Roten till nuvarande marknadsturbulens är de plötsliga konkurserna i billånebolaget Tricolor och fordonsdelstillverkaren First Brands i höstas. Nämnda konkursbolag var inte finansierade av privat kredit, utan bankfinansiering, men kollapserna skapade ändå en rädsla för hälsotillståndet bland bolag och fonder i nischen.

”När du ser en kackerlacka kommer du förmodligen hitta fler.” JP Morgan-vd:n Jamie Dimons uppmärksammade uttalande i höstas spädde på oron för privat kredit. (Seth Wenig / AP)

Det följdes av en varning från JP Morgans vd Jamie Dimon om ”kackerlackor” i finanssektorn och trubbel på privat kredit-marknaden. Fler prominenta Wall Street-figurer, som Goldman Sachs tidigare vd Lloyd Blankfein, stämde in i narrativet.

Oron som greppat tag i marknaden har fått investera att köa för att ta ut sina pengar ur fonderna. En omständighet som hamnat i blixtbelysning är att marknaden för privat kredit är betydligt mindre likvid än närbesläktade företagsobligationer och i princip allt annat som småsparare kan investera i.

Det finns en ytterst begränsad andrahandsmarknad, vilket ställer till det när många vill ut ur fonderna samtidigt. Produkterna designades inte för snabba affärer, utan för att tillgångarna skulle ägas tills dess att lånen löpt ut.

26 procent

Mjukvaruexponeringen bland privat kredit-aktörer, enligt JP Morgans kartläggning

Vilka tecken syns på oreda?

Tunga aktörer har beslutat att begränsa eller stoppa uttag. Hit hör börsnoterade bolaget Blue Owl Capital och Blackstones privat kredit-fond.

Under första kvartalet har privatkunder försökt plocka ut 10 miljarder dollar ur de största fonderna, uppger Financial Times. Så mycket hade inte fonderna i likvida medel, vilket skapat trängsel i dörren.

– När det händer är det inte förvånande att investerare blir nervösa, eller att finansiella rådgivare säger: ”Hej, jag vill också lösa in andelar”, kommenterade Blackstone-chefen Jon Gray saken för CNBC i början av mars.

”Det är alltid ett dåligt tecken att man tvingas stänga”

Stefan Westfeldt, chefsförvaltare på Vinga

Blackstone har tagit till ett oortodoxt drag för att lösa problemet. Firmans toppchefer har samlat in 150 miljoner dollar i nytt kapital för att möjliggöra uttag ur fonderna, rapporterar Bloomberg.

Breddningen av marknaden är en förklaring till paniken. Det märks en ovana vid produkterna som är relativt nya för småsparare, menar Stefan Westfeldt på Vinga Asset Management.

– Privatpersoner är ju sådana att de agerar mer i flock.

Egentligen är stoppade uttag mindre dramatiskt än det låter, eftersom scenariot bör finnas med i kalkylen för alla som investerar.

– Men det är klart att det alltid är ett dåligt tecken att man tvingas stänga, säger chefsförvaltaren.

Tveksamheten har satt käppar i hjulen för nya lån. Nyligen misslyckades Blue Owl med att hitta finansiärer till ett lån riktat till ett datacenter.

Aktiemarknaden befinner sig i ett känsligt läge när Irankriget och stängda Hormuzsundet sänt chockvågor. Nu riskerar privat kredit-oro att förstärka turbulensen. (Achmad Ibrahim / AP)

Varför sprider sig oron till börsen?

Dramatiken på privat kredit-marknaden är på sätt och vis frikopplad från aktiemarknaden, men det finns beröringspunkter.

Amerikanska banker har lånat ut pengar till Blue Owl och andra privat kredit-aktörer. De har också varit med och finansierat en del privat kredit-upplägg.

– De är ju insyltade på så sätt, vilket kan få spridningseffekten att amerikanska bankaktier faller, säger Stefan Westfeldt.

Det har redan hänt till viss del. Om fallet i banksektorn förvärras riskerar det att i ännu högre grad smitta av sig på börsen, resonerar förvaltaren.

Hur illa kan det bli?

Tolkningarna går isär bland de som siar om fortsättningen.

Finansprofilen Mohamed El-Erian på tyska finansjätten Allianz ser händelserna som en ”kanariefågel i kolgruvan”, som hintar om systemkritiska risker för hela finanssystemet. Det skriver han i ett inlägg på Linkedin.

Den schweiziska affärsbanken UBS har i sin tur målat upp ett värstascenario där inställda betalningar gör 15 procent av lånen värdelösa.

Andra drar paralleller till finanskrisens subprime-lån, som förpackades och såldes vidare till småsparare på liknande sätt. Stefan Westfeldt förstår jämförelsen, men konstaterar att banksystemet blivit mer robust och bankernas riskprofil stramats åt sedan dess.

– Så att det här skulle leda till något motsvarande är väldigt svårt att se, faktiskt, säger han.

”Om man vill vara försiktig kan man dra ner exponeringen mot USA, både tech och finans, för jag tycker att det är mycket av ett amerikanskt problem.” Så lyder Stefan Westfeldts råd till småsparare som oroar sig. (Vinga Asset Management)

Enligt honom hänger mycket på hur mjukvarubolagen klarar nya AI-konkurrensen.

– Lek med tanken att mjukvarubolagen verkligen är illa ute. Då ska ju amerikanska techbolag omvärderas radikalt. Då kommer vi få se en stor smäll och konkurser inom privat kredit, säger Stefan Westfeldt.

Om detta är en första signal om stora omvärderingar och kreditförluster vore det en ”giftig kombination”. Men det är alldeles för tidigt att slå fast, fortsätter han.

Först i kvartalsrapporterna mot slutet av året kommer investerare få svart på vitt hur stor skada som mjukvarubolagen åsamkats. Stefan Westfeldts bedömning är att oron bedarrar och att ”vi har sett det värsta på ett tag nu”.

Läs mer:

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen