Vad hände med fruktade blankarfirmor som fick småspararfavoriter på fall?

Blankarattackerna som förut prydde förstasidor i affärspressen renderar numera bara några få notiser. Inte så konstigt när det finns ytterst lite att rapportera om. I höstas angreps det svenska cybersäkerhetsbolaget Yubico av Londonfirman Shadowfall Capital, och sedan dess har det varit mer eller mindre stiltje.

Det är nu mer än ett år sedan USA-baserade Viceroy Research gav sig på skogsjätten SCA, som är den senaste av firmans uppmärksammade blankarattacker mot svenska bolag.

Årets rubriker handlar i stället om blankare som lagt ner. Stressen blev till slut för mycket för Hindenburg Researchs grundare Nate Anderson som kastade in handduken i januari.

– De senaste åtta åren har jag antingen befunnit mig i en konflikt eller förberett mig för nästa, motiverade han i en intervju med Wall Street Journal.

Jim Chanos är en annan tung blankarprofil som känt av motvinden. Häromåret tvingades han omstrukturera sin hedgefond, efter nästan fyra decennier, på grund av svårigheter att locka kapital.

Spola tillbaka till tidigt 2020-tal. Då väckte blankarfirmorna rädsla och respekt efter flera tunga skalper. Den före detta socialarbetaren Fraser Perring hade gjort sig ett namn efter lyckosamma blankningar i tyska Wirecard före betalbolagets kollaps. Hans Viceroy Research blev först med att så tvivel om fastighetsbolaget SBB:s finansiella situation, som inte långt senare förlorade allt förtroende på marknaden.

I ungefär samma veva uppmärksammade Hindenburg Research pinsamheter hos den då hajpade lastbilsutvecklaren Nikola. Reklamfilmen som påstods visa en vätgaslastbil som rör sig för egen maskin avslöjades med att rulla i nedförsbacke. Nyheten bidrog till den tvärvändning som skulle ta bolaget mot rekonstruktion.

Blankarfirmornas attacker mot företagen skedde i form av långa rapporter som blev deras signum. Dessa frontalangrepp släpptes för allmän beskådan och innehöll inte sällan personliga påhopp och glåpord – allt som påstods vara fel med bolaget.

Aktieägarna blev arga och bolagens jurister blev ännu argare. Men argast av dem alla blev kanske vd:arna.

Fastighetsbolaget SBB var bara ett av flera svenska bolag i skottgluggen.

Viceroy Research tog en blankningsposition i Hexagon sommaren 2023, som i skrivande stund handlas lägre än vad aktien gjorde då. Satsningen tycks alltså ha fallit väl ut, även om profetian om en ”halverad aktiekurs” kommit på skam. Skogsjätten SCA, som nämnts är deras senaste svenska position, har också släpat efter börsen med negativ avkastning senaste året.

Sviten av träffsäkra blankningar inger respekt. Men varför blev just blågula bolag måltavlor?

Svenska investerare är generellt för godtrogna och sväljer budskapen från ledningen utan att ifrågasätta, sa grundaren Fraser Perring i en DI-intervju när det begav sig.

En mer slumpmässig faktor är att blankarfirman råkade känna investerare i Sverige, som tipsade om misskötta bolag, har han berättat i en annan intervju med Placera.

Viceroy Research var inte heller den enda, men mest högljudda, blankaren av svenska bolag.

Blankarfirmorna går en tuffare match till mötes på flera fronter.

Finansinspektionen har på senare år slagit ner på så kallad nakenblankning och bland annat bötfällt Nordnet med 100 miljoner kronor för överträdelser. EU-regler som infördes 2012 gör det förbjudet att blanka aktier utan att ha säkrat upp positionen genom lån av aktier eller någon annan garanti.

– Det har begränsat möjligheten att ta en kort position i vissa bolag där det är svårt att låna in aktier, säger Karl Hedberg, aktiechef på DNB Carnegie Private Banking, till Omni Ekonomi.

Motvind kommer också från den generella börstrenden. Det är svårare att tjäna pengar på att spekulera i kurskollapser, som är kärnan i blankarfirmornas verksamhet, när det mesta går upp. Helt enkelt råder dåliga tider för björnar på Wall Street, som Bloomberg sammanfattar det.

De senaste fem åren har börsen haft stora sättningar under kortare perioder, men den stigande trenden är tydlig.

– Den har varit rätt kostsamt för många som har varit negativa, konstaterar Karl Hedberg.

Ytterligare en förklaring som han ser det är att skandalbolag som inte redan avslöjats blivit allt färre.

– De lågt hängande frukterna är redan plockade. Det är svårare att ständigt hitta nya sådana här bolag, säger han.

Börsen är ett begränsat universum, vilket gör det än knepigare att hitta uppenbara felvärderingar, siffertrixande i bokföringen eller potentiella konkursbolag, menar aktiechefen.

Nej.

Inte om man ska tro aktiechefen Karl Hedberg.

– Jag tror inte att fenomenet kommer att försvinna. Det finns ju ett stort intresse från investerarhåll att hitta felvärderade bolag, säger han.

Även om jobbet för blankarfirmorna blivit svårare så kan inte bluffande vd:ar räkna med att komma undan med det. Rena felaktigheter i årsredovisningar må ha blivit ovanligare, men lär aldrig upphöra helt.

– Det är en affärsmöjlighet som vissa investerare alltid kommer att leta efter.

Not: Omni Ekonomi har försökt nå Viceroygrundaren Fraser Perring för en kommentar.