Varför trendar återköpen – och vilka är riskerna?

Ett av verktygen i företagsledningarnas arsenal för att återföra kapital till aktieägarna. Det kan ses som en slags utdelning, men med flera viktiga skillnader.

Den mest uppenbara är att inga pengar betalas ut direkt till aktieägarna. I stället köper ledningen aktier i det egna bolaget på börsen, för att sedan makulera dessa. Som en följd minskar den totala mängden aktier – och därmed ökar ägarandelen för kvarvarande ägare. Vips har en värdeöverföring landat hos aktieägarna utan att de fått någon likvid betalning.

Det brukar ske genom en löpande dammsugning av aktier på marknaden under en bestämd tidsperiod. Ett återköpsprogram kan pågå i ett år, som i fallet med e-handlaren Revolution Race, eller några månader som i SEB:s senaste runda.

Flera omständigheter ligger bakom att fenomenet är på uppgång.

Dels handlar det om att ett fåtal börsjättar – SEB, Nordea och nu senast Ericsson – drar upp siffrorna. I storbankernas fall handlar det om återköp i storleksordningen 10 miljarder kronor vardera bara i fjol. Ericssons färska besked om 15 miljarder kronor är en koloss i sammanhanget.

Nämnda bolag väger tungt i statistiken över totalt 67 aktiva återköpsprogram på Stockholmsbörsen, enligt ägardatabasen Holdings.

Det tycks också handla om att allt fler svenska företagsledare fått upp ögonen för en trend som växt sig stark i USA, noterar EFN:s analytiker Peter Hedlund.

”Det är en positiv utveckling och återköp är ett verktyg alla bolag bör överväga, men precis som alla verktyg gäller det att hantera på bästa sätt”, skriver han i en analys.

Siffrorna talar sitt tydliga språk. Aktier för drygt 40 miljarder kronor återköptes på Stockholmsbörsen under 2025, skriver EFN med hänvisning till Holdings. Går man tillbaka till 2018 var motsvarande belopp bara en tredjedel, enligt Privata Affärer.

Vissa skattemässiga fördelar talar för återköp.

Med detta upplägg slipper de som äger aktier via traditionell depå att få betala kapitalvinstskatt, till skillnad från vid utdelningar. Den värdeökning som allt annat lika följer återköpen beskattas först när den realiseras. Återköpsaktuella Ericsson har exempelvis en hel del långvariga aktieägare, från tiden då ISK inte uppfunnits, som kan glädjas åt det.

Från företagsledningens perspektiv handlar det snarare om att undvika att måla in sig i ett hörn. Att maxa utdelningen, som annars är ett alternativ, bidrar till att höja förväntningarna på kommande års pengaregn. Sänkt utdelning brukar som bekant tolkas negativt av marknaden, medan det är lättare att komma undan med en minskning av återköp utan samma reaktion.

Flexibiliteten är ytterligare en aspekt. Det går att backa från aviserade återköp, i händelse av att finanserna plötsligt försämras, men i princip aldrig från en beslutad utdelning.

Risken finns att återköpen sker när aktien står som högst. Bolag med volatil vinst- och kursutveckling har anledning att tänka sig för en extra gång.

Om bolaget visat sig ha fått betala ett överpris för aktierna, hade kapitalet med facit i hand gjort större nytta som utdelning. Detta under förutsättning att utdelningen inte omedelbart investerats i aktier som tappat ännu mer i värde.

Ett sätt att avgöra om ett återköpsprogram varit framgångsrikt är att jämföra totalbeloppet som ett bolag återköpt aktier för och vad samma aktier är värda i dag. Byggmax och Electrolux är exempel på återköpsprogram på senare år som varit mindre lyckade, noterar Privata Affärer.

För att förstå logiken kan man luta sig mot investeringsnestorn Warren Buffett. Han har förordat återköp i sitt Berkshire Hathaway, men bara när han anser att värdet på det egna bolaget är högre än vad marknaden prissätter.

”Matematiken är inte komplicerad: När antalet aktier minskar ökar din andel i våra verksamheter. Varje liten del hjälper, om återköpen görs till attraktiva priser”, skrev han i sitt årliga brev till Berkshire Hathaways andelsägare år 2023 och fortsatte:

”Lika säkert är det att när ett företag betalar för mycket vid återköp, förlorar de kvarvarande aktieägarna. Vid sådana tillfällen tillfaller vinsterna endast de säljande aktieägarna och den vänligt sinnade, men dyra, investmentbankir som rekommenderade de dåraktiga köpen.”

Värderingsaspekten gör att återköp har ett visst signalvärde: Bolaget ser uppenbarligen sin egen aktie som undervärderad.

Signalerna kan också tolkas som att ledningen blivit väl defensiv, eftersom återköp innebär att de inte ser tillräckligt attraktiva möjligheter att få pengarna att växa på andra håll. Samma invändning går å andra sidan att göra mot feta utdelningar. Och kommentarerna efter senaste beskedet tyder på att det råder ett positivt tolkningsföreträde.

– I Ericssons fall tycker jag faktiskt att det är ett klokt beslut, säger Sami Sarkamie, aktieanalytiker på Danske Bank, till Affärsvärlden.