Hem
EnergiomställningenFörklaring

Världen lovade att fasa ut olja, kol och gas – hur går det?

Arkivbild: Oljefältet Edvard Grieg i Nordsjön. (Hakon Mosvold Larsen / Ap)

Det historiska beslutet från förra årets klimatmöte innebar att världens länder enades om en övergång från fossila bränslen till förnybar energi.

Frågan är vad det löftet betyder i dag?

Under COP29-mötet riskerar målet om att minska utsläppen att hamna i skymundan.

Hur har det gått med det där löftet?

De goda nyheterna är att mängden förnybar energi ökar och prognosen för andelen förnybar energi som kommer produceras 2030 har ökat med 13 procent sedan förra året enligt Sky New analys av data från Internationella energirådet, IEA.

Men samtidigt har inte prognosen förändrats för hur mycket fossila bränslen som världen kommer använda 2030. När det gäller användningen av kol 2030 har prognosen ökat sedan förra årets klimatkonferens. Enligt prognosen kommer världen i så fall använda 10 procent mer kol 2030 än vi trodde förra året.

USA producerar mer olja än någonsin och väntas utöka produktionen. (Jae C. Hong / AP)

Det innebär alltså troligtvis en långsammare nedtrappning av kol, olja och gas som energikällor.

I en analys från tankesmedjan International Institute for Sustainable Development, IISD, som The Washington Post hänvisar till, listas USA, Norge, Australien och Kina bland de tio länder som utfärdat flest nya borrtillstånd för olja och gas under de senaste tolv månaderna.

Enligt IISD har det i år utfärdats tillstånd som kan släppa ut mer än 2 miljarder ton koldioxid om de utnyttjas fullt ut. Institutet varnar också för att utfärdandet av fler licenser kommer att öka ”massivt” de kommande sex månaderna. Om de utnyttjas fullt ut skulle de kunna leda till utsläpp på 15 miljarder ton koldioxid.

De svenska utsläppen minskade under 2023 men ökade sedan med 6,7 procent under första kvartalet 2024 jämfört med samma period året innan, enligt statistik från SCB.

Vad lovades egentligen förra året på COP28?

Det beskrevs som ett historiskt beslut. För första gången någonsin, efter tuffa förhandlingar, klubbades beslutet att världens länder ska ”röra sig bort från fossila bränslen”.

Det var ”början till slutet för fossila bränslen”, menade FN:s klimatchef Simon Stiell under slutmötet. USA:s president Joe Biden sa i ett uttalande att beslutet var ”ett betydande steg närmare” världens klimatmål.

FN:s klimatchef Simon Stiell, COP28-chefen Sultan al-Jaber och USA:s representant John Kerry firar beslutet under klimatmötet i Dubai, Förenade arabemiraten. (Kamran Jebreili / AP)

Alla var dock inte nöjda. De små önationerna i koalitionen Aosis, som hotas av stigande havsnivåer, hade velat se ett åtagande i slutavtalet om att utsläppen ska nå sin högsta nivå 2025.

Det är nämligen lite bråttom. Världen har bara runt fem år kvar med nuvarande utsläppsnivåer innan den överstiger koldioxidbudgeten som ska hålla temperaturökningen under 1,5 grader.

– Vi har inte tid. Det är den biten som länder inte tog på allvar när de gick hem (från COP28), säger Rachel Cleetus, policychef för klimat- och energiprogrammet vid Union of Concerned Scientists, till The Washington Post.

Hur ser stödet för löftet ut nu?

Oron i år är att flera länder redan börjat försöka backa från löftet. I år handlar den stora frågan under COP29 om att länderna ska komma överens om hur mycket pengar som ska gå till klimatfinansiering för utvecklingsländer. Det kan förstås också leda till ett mycket viktigt beslut även om den riskerar att bli svårförhandlad. Men det finns en risk att just övergången från fossila bränslen får mindre utrymme.

Azerbajdzjan som är värdnation för COP29 nämnde exempelvis inte övergången från fossila bränslen i sitt öppningsbrev inför klimatmötet.

Shells nytillträdde vd Wael Sawan anses ligga bakom oljebolagets senaste omläggning av utsläppsmålen. (Kamran Jebreili / AP)

Tidigare i år skrotade oljebolaget Shell sitt utsläppsmål för 2035 och satte upp ett nytt mål för utsläppsminskningarna för 2030 på 15 till 20 procent, en uppluckring jämfört med det tidigare satta målet som var på 20 procent.

Det finns också en oro att G20-länderna ska tona ner löftet om just övergången från fossila bränslen när de möts i Rio de Janeiro nästa vecka. Under hösten kom uppgifter att det uttryckliga löftet att ”gå från fossila bränslen” tagits bort i kommunikén och att man i stället endast skriver att man ska uppfylla målen som beslutades på COP28, enligt The Guardian.

En aktivist på COP29 i Baku, Azerbajdzjan. (Rafiq Maqbool / AP)

Bara dagar före COP29 kom också nyheten att Azerbajdzjans vice energiminister, Elnur Soltanov, som är chef för COP29 ska ha utnyttjat sin roll för att arrangera affärsmöten med aktörer inom fossilindustrin.

I en hemlig inspelning diskuterar Elnur Soltanov ”investeringsmöjligheter” i landets gas- och oljebolag och talar då om en framtid där fossila bränslen har en plats ”kanske för alltid”. De han pratade med var egentligen gruppen Global Witness som utgav sig för att vara en fejkad olje- och gasgrupp som skulle kunna tänka sig att sponsra evenemanget.

Om vi får mer förnybar energi – varför sjunker inte användningen av fossila bränslen?

För att världens energianvändning ökar och att ökningen av förnybar energi inte kan hänga med. Internationella energirådet IEA har reviderat upp sin prognos och uppger nu att världens energianvändning 2035 kommer att bli 6 procent högre än i prognosen för i fjol.

Sol- och vindkraften ökar snabbt under 2024 och 2025, enligt IEA – men efterfrågan fortsätter också att öka. (Matthias Schrader / AP)

IEA uppgav i en rapport i somras att den globala efterfrågan på elektricitet i år och nästa år kommer växa snabbare än den gjort under de senaste två decennierna. Framförallt nämns kylsystem, som luftkonditionering och framväxten av AI som två av de stora energislukarna som kommer att kräva mer elektricitet framåt.

Vill du läsa mer?

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen