”Räntemarknad växer så in i Norden”
Obligationsmarknaden i Norden har blivit så populär att en ström av bolag utanför regionen står på kö. 2025 slutar med ett rejält volymrekord – vilket skapar växtvärk, skriver Vingas chefsförvaltare Stefan Westfeldt i en gästkrönika.
Den nordiska högräntemarknaden växer med 25 procent under 2025, till en total emitterad volym om 270 miljarder kronor. I jämförelse med perioden innan covid handlar det om en tillväxt på 250 procent! Inte oväntat fick marknaden växtvärk under andra halvan av 2025.
Man kanske inte ska förhäva sig för mycket så här i jultider men Norden har en av de mest dynamiska kapitalmarknaderna i Europa. Att riskkapitalmarknaden är välutvecklad är allmänt känt men att vi har Europas mest vibrerande marknader för skuldfinansiering är nog mindre känt.
Jag vill påstå att den framväxande obligationsmarknaden är det största som har hänt den nordiska kapitalmarknaden under det senaste decenniet. Tillväxten är strukturell och marknaden lockar en växande skara av investerare och bolag.
Marknaden har utvecklats till en intressant hybrid mellan de stora väletablerade högräntemarknaderna och den privata kreditmarknaden. Den har högre yield än de stora etablerade marknaderna och är samtidigt mer transparent än den privata kreditmarknaden, med standardiserad dokumentation och börslistade obligationer.
Investerare lockas av hög yield och transparens medan bolagen lockas av finansiell flexibilitet. Med obligationsmarknaden får bolagen tillgång till ytterligare en finansieringskälla. Det reducerar beroendet av bankerna och ägarna slipper bli utspädda genom att trycka fler aktier.
Den nordiska högräntemarknaden har blivit en arena för skuldfinansiering till mindre och medelstora bolag. Bolagen behöver inte ha officiell kreditrating för att kunna låna, här finns en vana hos investerarna att göra kreditanalysen själva utan hjälp från ratinginstituten.
Nu har marknaden blivit så populär att en ström av bolag utanför Norden står på kö. En tredjedel av alla emitterade obligationer kommer från icke-nordiska bolag. Den snabba tillväxten beror också på att nordiska bolag lånar större belopp än tidigare.
I september var det mycket hög aktivitet i primärmarknaden och många nya obligationer emitterades. När oron på kreditmarknaden tilltog mot slutet på september, efter ett par stora amerikanska defaults, sjönk efterfrågan och en klassisk överutbudssituation uppstod.
Som följd föll obligationspriserna på den nordiska högräntemarknaden, och marknaden utvecklades sämre än den globala marknaden. Flera förstagångsemittenter fick skrinlägga sina planer på att låna och det drabbade främst icke-nordiska bolag.
År 2025 blir inget avkastningsrekord men slutar med ett rejält volymrekord. Samtidigt har växtvärken lett till att den genomsnittliga yielden i marknaden har gått upp.
Högre yield betyder större potential och jag skulle inte bli förvånad om Norden blir den bäst avkastande högräntemarknaden 2026.
Bakgrund | Stefan Westfeldt
- Förvaltningschef på Vinga Group
- Är ansvarig förvaltare av den nordiska högräntefonden Vinga Corporate Bond och har jobbat i företagsobligationsmarknaden i 25 år med förflutet på Storebrand Kapitalförvaltning
- Stefan har en doktorsgrad i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg och har undervisat i kreditanalys vid Norges Handelshögskola
- En av eldsjälarna i finanspodcasten Högräntepodden
- Skriver om kreditmarknaden en gång i månaden
Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.