40-timmarsveckan åter i hetluften – tre konflikter som präglar debatten

Sedan tidigt 1970-tal har lagen sagt att en ordinarie svensk arbetsvecka ska vara 40 timmar lång. Då hade arbetsveckan successivt minskat i antal timmar i takt med att Sverige blev rikare.

Sedan dess har tillväxten ökat avsevärt, medan arbetstidslagen har legat fast.

Frågan om det är rimligt eller omodernt har dykt upp då och då de senaste årtiondena – nu senast av fackförbundet LO och Vänsterpartiet, som kräver en utredning om saken. 40 timmar är för mycket, hävdar de. I stället vill de se en minskning till 35 timmar.

Men det är inte timmarna i sig som är den bakomliggande konflikten – utan det handlar i grund och botten om andra saker.

Förespråkarna till en arbetstidsförkortning pekar på att lagen om arbetstimmar legat fast i över 50 år, samtidigt som produktionstillväxten tack vare diverse tekniska framsteg har ökat markant.

Enligt en del nationalekonomiska kalkyler producerar vi i dag dubbelt så mycket värde per timme, vilket enligt förespråkarna visar att det finns utrymme för svenskarna att jobba mindre utan att det leder till välfärdstapp.

Motståndarna pekar å sin sida på det så kallade välfärdsgapet. En farhåga är att en generell arbetstidsförkortning ska leda till arbetskraftsbrist – vilket skulle innebära att färre svenskar kan betala skatt.

Det skulle i sin tur kunna leda till att skatten måste höjas för att hålla välfärden flytande, samtidigt som allt färre behöver försörja allt fler, menar man.

Båda sidor pekar på att svenskarna i snitt jobbar mindre än 40 timmar per vecka redan som det är, till följd av deltidsarbete, föräldraledighet och arbetstidsförkortning som regleras i kollektivavtalen.

Dåså, bara att uppdatera lagtexten, menar förespråkarna.

Dåså, då behöver ju lagen inte ändras, menar motståndarna.

1973 kunde svenskarna gå i pension efter att ha jobbat 40 timmar i veckan fram till 63 års ålder. Till i år höjdes riktåldern för pension till 67 år, medan de som är födda 1990 beräknas få gå i pension tidigast vid 69 års ålder. Den lagstadgade arbetsveckan är dock fortsatt 40 timmar.

Samtidigt ökar antalet sjukskrivningar till följd av stress och utmattning. Det är avigt, menar förkortningsförespråkarna. Försök med fyradagarsvecka både i Sverige och i andra länder har visat sig ge mindre stress, bättre återhämtning och lägre sjukskrivningskostnader – samtidigt som produktiviteten i de flesta fall hållit samma nivå eller till och med förbättrats.

Men att korta arbetsveckorna riskerar att slå orimligt hårt mot Sveriges konkurrenskraft, varnar motståndare som arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv.

”Om alla skulle gå hem en timme tidigare, eller kanske jobba en dag mindre, så är det otroligt mycket som görs i dag som inte skulle bli gjort”, som organisationens förhandlingschef Mattias Dahl uttrycker saken.

Samtidigt pekar organisationen på att utbetalningarna för sjukpenning är höga även i Norge, vars arbetsvecka är 37,5 timmar lång.

Enligt den svenska modellen är det arbetsmarknadens parter som ska komma överens om allt som rör arbetet. Där har politiken ingenting att hämta – och den ordningen måste upprätthållas, annars förlorar upplägget sin legitimitet, anser kritikerna.

I februari lämnade LO över en formell begäran om förhandling om förkortad generell arbetstid till Svenskt Näringsliv, som svarade med ”ett blankt nej”.

Socialdemokraterna har aviserat önskemål om att 35-timmarsvecka ska bli standard, men att det i första hand bör klubbas vid förhandlingsbordet. Men internt i partiet har det höjts röster för att politiken måste kliva in om det låser sig mellan arbetsmarknadens parter, rapporterade SVT i samband med S partikongress förra året.

Vänsterpartiet vill å sin sida ta det hela på högre nivå redan nu. I en motion som lämnades in till riksdagen tidigare i år vill partiet att det tillsätts en utredning om en generell arbetstidsförkortning. Det kommer på sikt att bli nödvändigt att den lagstadgade arbetstiden justeras för att det ska finnas tillgängligt för alla grupper på arbetsmarknaden, menar man.

Ulf Kristersson (M) säger i partiets egen podd ”Ring statsministern” att han är ”otroligt skeptisk” till idén om en lagstadgad förkortad arbetstid. Det skulle kosta ”stora summor pengar”, säger han. Samtidigt framhåller han att 40-timmarsveckan inte är någon naturlag, men att alla eventuella förändringar bör ske kring arbetsmarknadsparternas förhandlingsbord.