Sedan tidigt 1970-tal har lagen sagt att en ordinarie svensk arbetsvecka ska vara 40 timmar lång. Då hade arbetsveckan successivt minskat i antal timmar i takt med att Sverige blev rikare.
Sedan dess har tillväxten ökat avsevärt, medan arbetstidslagen har legat fast.
Frågan om det är rimligt eller omodernt har dykt upp då och då de senaste årtiondena – nu senast av fackförbundet LO och Vänsterpartiet, som kräver en utredning om saken. 40 timmar är för mycket, hävdar de. I stället vill de se en minskning till 35 timmar.
Men det är inte timmarna i sig som är den bakomliggande konflikten – utan det handlar i grund och botten om andra saker.