80 nya miljarder ska ut – här är budgetsatsningarna

Ett ökat jobbskatteavdrag och ett stärkt grundavdrag ska göra att svenskar som arbetar och har arbetat får mer pengar kvar i plånboken. Förslaget är att ändringarna ska träda i kraft från den 1 januari 2026.

Enligt Tidöpartiernas beräkningar skulle förslaget leda till 1 800 kronor mindre i skatt per år för pensionärer med genomsnittlig inkomst.

Momsen på livsmedel ska tillfälligt halveras från 12 till 6 procent, enligt Tidöpartiernas förslag. Sänkningen föreslås gälla mellan 1 april 2026 och 31 december 2027. Det tilltaget beräknas summeras till strax över 15,9 miljarder kronor under 2026 och lite drygt 21,3 miljarder under 2027.

Dessutom vill man inrätta en ”matpriskommission” tillsammans med Konsumentverket, för att säkerställa att momssänkningen också ger utslag på hyllkanten i mataffären. Regeringen vill också ge Tillväxtverket i uppdrag att under 2026 förenkla för nya livsmedelsaktörer att etablera sig på marknaden, i hopp om att stärka konkurrensen. De två åtgärderna beräknas kosta sammantaget 7 miljoner kronor 2026. Matpriskommissionen föreslås fortsätta sitt arbete även under 2027.

Elskatten föreslås sänkas med 9,875 öre inklusive moms från och med den 1 januari 2026. Det är en minskning med drygt 20 procent. Samtidigt vill regeringen införa ett tillfälligt högkostnadsskydd på el och gas. Skyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el överstiger 1,5 kronor per kilowattimme under en månad inom ett elområde. Motsvarande stöd ska ges till hushåll med gas som uppvärmning.

Högkostnadsskyddet ska enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 2026 och innefatta perioden november 2025 till och med december 2026.

Sammantaget vill regeringen avsätta 6,5 miljarder kronor för den sänkta elskatten och 1 miljard kronor för högkostnadsskyddet i budgeten.

Med tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för unga, en översyn av 3:12-reglerna och i allmänhet förenklat företagande vill Tidöpartierna stimulera jobbtillväxten. I budgetpaketet finns bland annat förslag om att vika 10 miljoner kronor för branschanpassad guidning till tillstånd, 9,2 miljoner kronor för långsiktig förvaltning av verksamt.se och 24 miljoner kronor för ”digital identitetsplånbok”.

Sammantaget beräknas satsningarna uppgå till 7,2 miljarder kronor för nästa år, där den största delen – strax över 6 miljarder kronor – utgörs av de tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifterna för 18–23-åringar, som man vill ska gälla mellan 1 april 2026 och 30 september 2027.

4,3 miljarder kronor föreslås fördelas över olika satsningar i skolan, inklusive sänkta avgifter i förskolan med föreslagen start den 1 juli nästa år.

Det så kallade Kunskapsbidraget föreslås få 1,8 miljarder kronor, medan bland annat 500 miljoner kronor ska gå till ”kvalitetshöjande åtgärder i förskolan” och drygt 120 miljoner kronor ska vikas åt stärkt trygghet och studiero.

I syfte att skapa en ”tydligare kunskapsinriktning” och stärka elevernas läsförmåga vill regeringen i budgeten för 2026 satsa 820 miljoner kronor på bland annat nya läroplaner, nytt betygssystem, mobilfri skola samt åtgärder för ökad trygghet i skolan.

3,5 miljarder kronor föreslås gå till reformer inom hälso- och sjukvården. I paketet ingår bland annat 1,8 miljarder för att korta vårdköerna, 1 miljard till förbättrad mödrahälsovård samt för kvinnors och flickors hälsa, 200 miljoner för stärkt vård för sexuellt våldsutsatta och 100 miljoner till ätstörningsvården. Dessutom vill man lägga drygt 260 miljoner kronor på att etablera en nationell digital infrastruktur, samt 10 miljoner på att implementera den nationella planen för förlossningsvård.

Det svenska civilförsvaret ska rustas upp för 3 miljarder kronor i höstbudgeten, föreslår Tidöpartierna. Pengarna ska bland annat gå till bättre lagerhållning av sjukvårdsmateriel, upprustning av skyddsrum och uppbyggnad av livsmedelslager.

Regeringen vill vika närmare 1,6 miljarder kronor för att växla upp arbetet för psykisk ohälsa, beroendevård och suicidprevention. Den största delen av anslaget, 1,5 miljarder kronor, föreslås läggas på en ”storsatsning” för vuxenpsykiatrin, med fler vårdplatser och för att öka flexibiliteten. 50 miljoner kronor föreslås gå till att förbättra beroendevården och 40 miljoner kronor till en ny funktion för nationella suicidutredningar.

Anslaget till Klimatklivet föreslås öka med 1,5 miljarder kronor i höstbudgeten, till totalt omkring 4,5 miljarder kronor. Klimatklivet beskrivs som ”ett av regeringens viktigaste stöd till investeringar som bidrar till att effektivt minska utsläppen och underlättar hela Sveriges klimatomställning.”

Tidöpartierna vill vika 1,5 miljarder kronor i höstbudgeten för att genomföra en bidragsreform. Reformen innefattar bland annat 1 miljon till kommunerna för aktivitetskrav, drygt 200 miljoner till en jobbpremie och 130 miljoner kronor för kostnader för utökad barnomsorg.

Stärkt stöd till unga avhoppare från gängkriminalitet, bättre skolsociala team och fler verktyg till socialtjänsten är tre av de poster som räknas upp i Tidöpartiernas budgetpaket för att förebygga att barn och unga hamnar i kriminalitet. Paketet räknas upp till 972 miljoner kronor under 2026, fördelat på en rad olika satsningar.

Den största andelen – 374 miljoner kronor – föreslås gå till en förstärkning av SIS-hemmen och 200 miljoner kronor föreslås gå till att inrätta nya särskilda ungdomshem.

Den svenska motståndskraften mot digitala hot behöver stärkas, meddelade Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, under en pressträff. Organisationer som brister i sitt systematiska it-säkerhetsarbete behöver åtgärda problemen och då behövs pengar.

Därför föreslår man att Nationellt cybersäkerhetscenter – en enhet underställd Försvarets radioanstalt – ska få 50 miljoner kronor för ändamålet nästa år. Beloppet föreslås sedan öka till 100 miljoner kronor 2027 och 150 miljoner kronor 2028.

Samtidigt ska kommuner och regioner få 200 miljoner kronor för att stärka sin cybersäkerhet och för att genomföra ett EU-direktiv om saken.

Dessutom vill man satsa 479 miljoner kronor på diverse reformer inom AI och data, däribland en ”AI-verkstad” för att offentlig sektor ska kunna utveckla och dela AI-lösningar med varandra och därigenom spara tid och pengar. Bland annat föreslås SCB få 4 miljoner kronor för att effektivisera arbetet, och Riksarkivet 20 miljoner kronor för att möjliggöra träning av AI-modeller på svenska.

Sammantaget beräknas satsningarna på cybersäkerhet och AI uppgå till 779 miljoner kronor.

Regeringen vill införa höjda bostadskostnadsgränser för barnfamiljer, i syfte att tätare koppla samman bostadsbidraget med de faktiska bostadskostnaderna. Det innebär i praktiken höjt bostadsbidrag för berörda.

Enligt förslaget ska bostadskostnadsgränserna från och med den 1 januari höjas med 1 500 kronor för familjer med ett barn och med 2 000 kronor för de med två eller fler barn.

Efter höjningen skulle gränserna landa på 6 800 kronor för ettbarnsfamiljer, 7 900 kronor för tvåbarnsfamiljer och 8 600 kronor för familjer med tre eller flera barn.

I budgeten för 2026 vill regeringen avsätta 655 miljoner kronor för ändamålet. Följande år beräknas satsningen uppgå till 602 miljoner kronor, och 566 miljoner kronor år 2028.

Över tre år vill regeringen lägga 1,8 miljarder kronor på ”ren natur och giftfri miljö”, varav 558 miljoner kronor nästa år. Pengarna ska bland annat gå till att städa upp svenska kustremsor, bekämpa övergödning till havs, få bukt med invasiva arter, stoppa spridningen av PFAS samt giftkontroll av produkter som köps på nätet.

Det behöver bli lättare för rätt arbetssökande och rätt arbetsgivare att hitta varandra, anser Tidöpartierna. Dessutom behöver fler utbilda sig för att kunna ta de jobb som redan finns. I syfte att uppnå det vill regeringen lägga 524 miljoner kronor i höstbudgeten.

Pengarna ska bland annat satsas på fler yrkesutbildningar, en utbyggnad av yrkeshögskolan, bättre stöd till arbetssökande samt fler arbetsmarknadsutbildningar och en förlängning av etableringsjobben.

”Skatteklyftan ska bort”, aviserade finansminister Elisabeth Svantesson (M) när förslaget om sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning presenterades. Ambitionen är att skattenivån ska vara densamma som för arbetsinkomster.

Även här skulle förslaget enligt Tidöpartiernas beräkningar leda till 1 800 kronor mindre i skatt per år för berörda. 1 januari 2026 är det föreslagna startskottet även här.

För att komma åt den organiserade brottsligheten behöver man komma åt den kriminella ekonomin, anser Tidöpartierna. Därför föreslår man ett åtgärdspaket om totalt 383 miljoner kronor för ändamålet i höstbudgeten. Paketet innefattar bland annat 16 miljoner kronor till Ekobrottsmyndigheten, 100 miljoner till Tullverket för ökad kontrollverksamhet och 83 miljoner kronor till Försäkringskassan.

Inkomstskatten för svenskar som är bosatta utomlands ska sänkas från 25 procent till 22,5 procent nästa år, för att sedan sänkas ytterligare till 20 procent 2027, anser Tidöpartierna. Förslaget berör 90 000 utlandssvenskar och skulle minska skatteintäkterna med 340 miljoner kronor nästa år, enligt regeringens beräkningar.

Regeringen vill förbättra tillgången till idrottsanläggningar och idrottsytor genom att tillföra 250 miljoner kronor för ändamålet. Pengarna ska användas till delfinansiering av lokala nybyggnads- och renoveringprojekt och fördelas tillsammans med kunskaps- och processbidrag.

Momsen på inträde till dansbandstillställningar föreslås sänkas, från dagens 25 procent till 6 procent. Det hade inneburit att dansbandsevenemang hamnar på samma momssats som övriga kulturtillställningar, som opera, konsert och teater.

Sänkningen föreslås börja gälla den 1 juli 2026 och beräknas minska skatteintäkterna med 220 miljoner kronor nästa år.

Regeringen vill lägga sammantaget 197 miljoner kronor på att se till att Sverige har ett ”ordnat mottagande” av asylsökanden och effektivisera återvändandeprocessen genom att utöka möjligheterna för att ”fler kan tas i förvar”, enligt migrationsminister Johan Forssell (M).

Tidöpartierna föreslår även utökad samhällsintroduktion för asylsökande samt att ett nytt system med etableringsboende för nyanlända införs.

Regeringen vill stärka anslaget till landets kvinno- och tjejjourer med 20 miljoner kronor. Förstärkningen föreslås bli permanent och uppgå till 20 miljoner per år även 2027 och 2028.

Dessutom vill Tidöpartierna sjösätta satsningar mot hedersrelaterat våld och förtryck, för sammantaget 160 miljoner kronor. I budgetpaketet finns ett förslag om att 100 miljoner kronor ska gå till kommuners och regioners arbete mot hedersrelaterat våld, samt anslag för att växla upp regionala resurscentrum mot hedersvåld och pengar för att upprätta en handlingsplan mot detsamma.

Med kartläggning av uppväxtvillkor, satsningar på friluftsverksamhet och språkstärkande insatser vill regeringen stärka villkoren för framför allt barn och unga i utanförskapsområden, heter det i budgetförslaget.

Samtidigt vill man kartlägga hur barnhälsovården når och arbetar med barn och familjer i utanförskapsområden och studera ”barn i släktbaserade kriminella nätverk”.

Den största posten i budgetpaketet – 90 miljoner kronor – föreslås gå till statsbidrag för simskola i utanförskapsområden.

I syfte att förstärka Säkerhetspolisens förmåg att hantera och minska allvarliga hot, föreslår regeringen att Säps anslag ökas med 100 miljoner kronor i budgetpropositionen för 2026, samt även 2027 och 2028.

Naturvårdsverket föreslås få strax över 80 miljoner kronor i ökat anslag för att se till att den svenska vargpopulationen krymper under ordnade former.

Anslaget föreslås ökas ytterligare 2027, till knappt 125 miljoner kronor och till 132 miljoner kronor 2028.

Tidöpartierna vill ge kommunerna 26,5 miljoner kronor och Skolinspektionen 12 miljoner kronor, för att genomföra en rad förslag för att skärpa villkoren för friskolor. Bland annat handlar förslagen om sanktionsavgifter, skyldighet för huvudmän att betala tillbaka skolpeng, samt vinstutdelningsförbud för ”skolor som startas upp, byter ägare, missköter sig eller får riktade statsbidrag”.

Utvalda lärosäten föreslås få dela på 30 miljoner kronor i höstbudgeten. Pengarna ska bland annat gå till fler stipendier till College of Europe och till att instifta masterprogram i offentlig förvaltning.

Vaccin mot vatttkoppor förelås införas i det nationella vaccinationsprogrammet för barn från och med 2027. För att förbereda sig inför detta föreslås Folkhälsomyndigheten få 3 miljoner kronor i budgeten 2026.